Jag är gammal nog för att  ha nyttjat träläktaren på Olympia, men jag gjorde det aldrig. I stället är jag mer bekant med betongläktaren på östra läktaren under en tid då Mikael Ragvald var i allsvensk skytteledning på sex mål (samma läktare som nu finns i på division 1-arenan i Ljungskile).

Två generationer landslagsspelare i HIF: Henrik Larsson och Lars-Erik Ahlberg.

Två generationer landslagsspelare i HIF: Henrik Larsson och Lars-Erik Ahlberg.

Jag var med på Ruddalen 1991 och har i stort sett följt varje steg klubben tagit på modern tid.
Vad som hänt på 1950- och 60-talen har jag fått mig till livs av Lars-Erik Ahlberg genom de samtal som utmynnat i en dokumentärfilm som jag gjort av honom och som vi visade på Saga Bio i Höganäs förra söndagen.
Jag träffade Lasse Ahlberg i söndags. Både före matchen och i pausen. Vad han kände efteråt vet jag inte. Men jag kan tänka mig vad en gammal man som gjort 13 säsonger och 251 allsvenska matcher i HIF känner i det läget. Ungefär som Christoffer Andersson kände, antar jag.

Själv funderar jag på effekten och slutnotan av HIF:s degradering till superettan och vad det egentligen innebär. Jag har redan varit inne på de där i runda slängar 25 miljonerna som man per automatik tappar. Vi får kanske vänta ett par år för att veta slutnotan.

På kort sikt kommer vi få många svar. En budget kommer läggas och där kommer vi se svart på vitt hur (illa) det är ställt. Vi vet på något ungefär hur ekonomin ser ut, eller såg ut före söndagen.

Jag kommer hoppa lite mellan tankegångarna här. Jag försöker minnas tillbaka hur det var våren 2014. Även om styrelsen och ledningen var relativt varm i kläderna så ställdes man inför ett plötsligt faktum och en rad jobbiga och tuffa beslut skulle fattas. Ibland var tidsramen minuter, ibland timmar. Ett kontrakt gentemot besökarna på Olympia skapades som skulle utmynna i något positivt. Så blev det inte eftersom 99 procent av Olympiabesökarna redan var vänligt sinnade. För klubbdirektören Paul Myllenberg blev utfallet negativt och han fick lämna även om tanken var god.

Far och son. Henrik och Jordan Larsson.

Far och son. Henrik och Jordan Larsson.

Dagens HIF-ledning är inte varm i kläderna. Det är inte likhetstecken med att den inte är kapabel att utföra de åtgärder som krävs.
Situationen nu är inte värre jämfört med 2014 sett till att händelsen i söndags inte krävde människoliv, men den är illa nog sett till att ikonen blev attackerad liksom spelaren som visat stort (och störst?) HIF-hjärta under sin tid i klubben.

Vi kan kalla dem Henrik och Jordan Larsson för det är så de heter. De har vigt de senaste två åren av sina liv åt HIF. De hade inte behövt göra det, men ett driv har gjort att de kämpat för klubbens bästa. Sen blir de spottade i ansiktet.

Jag skulle – på många sätt – bli förvånad om vi ser någon av dem i HIF nästa säsong. Jag tror att adrenalinet fortfarande pumpade i Henrik Larsson när han på presskonferensen sa att han tänker fortsätta som tränare nästa säsong.

Jag vet inte om han vill. Jag vet inte om han orkar. Jag vet inte om han får.

Sten-Åke Tjärnlund.

Sten-Åke Tjärnlund.

Den närmaste tiden är det styrelsen med Sten-Åke Tjärnlund i täten som tillsammans med färske klubbdirektören Mats-Ola Schulze ska staka ut framtidens HIF baserat på några rätt snabba beslut. I varje intervju har Tjärnlund och Schulze skjutit svaren framför sig och nu är det svar som krävs och det är de förstås medvetna om.

Varje litet steg som tas nu kommer ha avgörande för vad som händer med framtidens HIF.

Ekonomin är en sak, det sportsliga en annan. Höll jag på att säga. Det går så klart hand i hand men någonstans är det lätt att bara lägga ögat på det som kostar och snabbt reducera det till intet. Så måste gången vara.

Om vi ändå separerar det något så kan vi när det gäller det sportsliga konstatera att Henrik Larsson har ett år till på kontraktet. Hur ställer sig managern till det hela? Ska han efterskänka en årslön? Det har han ingen anledning till att göra (eller?). Ska han och klubben mötas halvvägs eller tänker han att det inte är hans fel att klubben hamnat i denna ekonomiska situation och skiter i vilket. Jag vet inte. Men det är där vi är nu.

Om nu inte parterna enas om att bästa lösningen är att fortsätta ett år till så klart. Men jag tror som sagt inte att vi är där.

Det enda jag vet är att de spelarkontrakt som går att bryta kommer att brytas – i de flesta fall. Det kommer bli många tack och adjö i korridorerna. Spelaromsättningen kommer bli stor och nu först kommer det stå klart att det måste bli en satsning på klubbens egna, i en kombination med att hitta spelare lokalt som kan tillföra kvalitet till en superettantrupp.

Tar HIF hjälp av Jesper Jansson?

Tar HIF hjälp av Jesper Jansson?

För att lägga det pusslet krävs kompetens. Någon sportchef finns inte i det fall Henrik Larsson slutar. Min fråga blir i det läget: Vem ska göra det jobbet? Kanske man ska anlita konsulten Jesper Jansson? Kanske.

Jag tror kanske att den förre sportchefen släppt det som hände och verkar med HIF-hjärtat. För är det något som slagit mig de senaste dagarna är hur stort HIF-hjärta det finns – inte minst bland före detta spelare. Jag har pratat med Gustaf Andersson, Marcus Lantz och i dag Martin Pringle (och många fler) som alla gråter inombords och som i vissa fall inte sovit ordentligt de senaste två dygnen. Det är äkta klubbkänsla.

För mig finns det spelare i den egna organisationen som är mer eller mindre givna att ta steget upp i en superettantrupp. Vi kan rabbla namn som Moustafa Zeidan, Max Svensson, Alexander Timossi Andersson, Casper Seger, Lucas Ohlander… De finns alltså. Någon hajar kanske till vid sista namnet. Ja, Lucas Ohlander lämnade HIF Akademi i somras för spel i Västerås SK. Även om Jonas Ohlander må vara utskälld av vissa, i rollen som sportsligt ansvarig för ungdomsavdelningen i HIF, så bör ingen skugga falla över spelaren Lucas. Han var en av lagets bästa spelare i division 2-laget under våren då han stod för många poäng i sin roll på mittfältet.

I division 1-laget Västerås var han en av lagets bästa spelare, efter att ha förhört mig, och numera ser han sig själv i rollen som ytterback. Det är en spelare med stort HIF-hjärta och som utan kontrakt så klart kan ingå i en trupp för låg kostnad. Den typen av spelare kan rent av spela gratis för att få chansen i skyltfönstret.
Det jag menar är att det är den typen av spelare HIF måste rikta in sig på.

Jon Birkfledt valde att lämna HIF sedan han inte fått något A-lagskontrakt. Nu ingår han i Roar Hansens trupp i Åtvidaberg som möter HIF nästa år.

Jon Birkfledt valde att lämna HIF Akademi sedan han inte fått något A-lagskontrakt. Nu ingår han i Roar Hansens trupp i Åtvidaberg som möter HIF nästa år.

Det bygget skulle börjat tidigare, som jag varit inne på i mina inlägg. Jag hade redan inför den här säsongen gärna sett spelare som Jonahan Levi och Jon Birkfeldt ta plats i det nya HIF istället för till exempel äldre mediokra spelare.

Istället valde de (spelarna som lämnade HIF) spel i division 1 och superettan och ingen kan klandra dem för att se till sin egen utveckling. Felet var att HIF svor. Beklagade sig för att de lämnade. Istället ska man hålla dessa spelare varma och önska de välkomna tillbaka en dag. Var finns den mänskliga faktorn och förståelsen för den enskilda spelaren?

Istället för att exempelvis köpa in en legoknekt som andramålvakt, som har varit fallet, är det nu dags att anlita – återigen exemplvis – en division 2-målvakt som Jesper Birkfeldt eller andra begåvade lokala förmågor (som jag varit inne på tidigare) – i alla fall som reservmålvakt. Hade inte Andreas Linde, som lämnade förra året för spel i Molde, varit uppvaktad av klubbar på högre nivå hade jag gärna sett honom som förstamålvakt i HIF nästa säsong. Kanske blir det så att Matt Pyzdrowski fortsätter (jag fick under säsongen veta att HIF fick anbud på amerkanen men att man nobbade).

Jag orkar och vill inte i det här läget gräva djupare i HIF-truppen för det arbetet måste ha sin gång. Men jag är övertygad om – i det fall HIF reder ut ekonomin och Kenneh Nilsson (Resurs Bank) samtycker – att klubben kan få ihop en tillräckligt slagkraftig trupp för att nå en topplacering i superettan.

Frågan är bara vem som ska leda och coacha laget. Det frågetecknet måste mycket snart redas ut till ett utropstecken.

Jag hör att delar av packet som rusade ut på planen i söndags är identifierade. Jag har också hört att huliganerna tidigare identifierats och att det enligt säkra källor inom polisen lämnats över bilder och identifiering till HIF utan åtgärd. Om så är fallet så tar jag mig ordentligt för pannan.

Till sist en uppmaning till HIF-ledningen: Även om ni har mandat att göra det mesta, så glöm inte medlemmarna. Informera, kommunicera och ta in synpunkter. De är kanske det mest viktiga nu.

TorbjornDencker72

Torbjörn Dencker
info@alltidfullsatt.se

Tagged with →  
Share →

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *