Det var derbysöndagen med stora bokstäver idag. Inte nog med att HIF tog sig an MFF på Olympia, som en lite aptitretare hade vi även ett hett derby i tvåan innan dess. Dagens första derby gick av stapeln på Västergårds IP där Eskilsminne fortsatt huserar efter att Harlyckans gräsmatta läggs om. Matchtiden i matchen mellan Eskilsminne IF och Höganäs BK hade flyttats till klockan 12.00 för att undvika en krock med Skånederbyt som hade avspark klockan 15.00 på Olympia. Det blev med andra ord en väldigt het match med avspark när solen stod och stekte som högst på en klarblå himmel den fantastiska maj-söndag. Derbyt på Västergårds IP skulle visa sig avgöras av ett födelsedagsbarn med förflutet i HIF på två säkra straffsparkar.

Ottosson blir nedgjord av Höganäs målvakt (Foto: Bildburken)

Ottosson blir nedgjord av Höganäs målvakt (Foto: Bildburken)

Eskilsminne gick nämligen segrande ur striden efter en match där värmen gjorde det ganska så svårt att få till den där riktiga derbyintensiteten då tempot av förklarliga skäl blev något lägre än vanligt. Det var istället mycket kamp och krigande ute på planen. 1-0 till Eskilsminne tillkom i den 26:e minuten efter det att Filip Ottosson kommit på genombrott men blev brysk kapad av Höganäsmålvakt Hugo Olsson och domaren hade inget annat val än blåsa straff. Denna straff satte dagens födelsedagsbarn Emil Åberg (för dagen i ett specialpannband efter huvudskadan mot Ullared) säkert i mål och Eskils gick till pausvila med ledningen i ryggen. Så här säger målskytten Åberg om den första straffsituationen:

– Ja det är en solklar straff som jag ser det, det är Ottosson som precis får en tå på bollen och petar den förbi deras målvakt som klipper honom, analyserade Emil efter matchen.

Andra halvlek är den första ganska så likt med väldigt få målchanser men med mycket kamp. Efter 72 minuters spel och ny rörig situation i Höganäs straffområde så blir det återigen straff för Eskilsminne och fram kliver återigen Emil Åberg. Skyttekungen gör inget misstag denna gång heller utan sätter väldigt säkert dit sitt och Eskilsminnes andra mål för dagen fram till 2-0 – vilket också blir slutresultatet.

Så här analyserade derbyhjälten Åberg matchen:

– Det var till att börja med väldigt varmt idag så det blev inte samma intensitet som vi brukar och vill ha i vårt spel. Inte så mycket målchanser heller utan mest krigande därute. Men vi gör en bra insats och fortsätter med vårt hårda jobb och kämpande för varandra, konstaterar Emil vars Eskils nu har sju poäng på de senaste tre matcherna efter att ha inlett serien med tre förluster.

– Det var såklart en väldigt tung start vi fick, givetvis inget vi hoppats på. Men vi har förstått vad som krävs och det är framförallt ett hårt jobb för varandra och mycket snack för att hjälpa varandra därute på planen. Kanske inte det roligaste alltid men kul med tre poäng när vi lägger ner ett hårt jobb, sa Emil Åberg om trendbrottet som vi nu sett. Sin egen insats idag var han lite självkritiskt till även om han var nöjd med två mål på sin födelsedag och allt.

Emil Åberg tvåmålsskytt och derbyhjälte (Foto: Bildburken)

Emil Åberg tvåmålsskytt och derbyhjälte (Foto: Bildburken)

– Det händer kanske inte så mycket omkring mig idag. Jag har ett friläge precis i början där deras målvakt räddar. Annars mest löp och mycket defensivt arbete idag, två mål är väl ett bra kvitto efter en sån här match, säger alltså Emil Åberg Eskilsminnes derbyhjälte idag.

För Höganäs fortsätter kräftgången i seriespelet. Efter en fin start med seger i premiären har laget nu fem raka matcher utan seger och parkerar efter dagens förlust nästsist i tabellen med sina fyra poäng. Eskilsminne tog ett par kliv upp i tabellen och är nu på 10:e plats. Noterbart i Höganäs är att tränaren Jakob Augustsson spelade hela matchen i mittbackslåset och att nyförvärvet Belvin Licina spelade 90 minuter på mittfältet. I Eskilsminne så höll Pontus Löfvenmark för andra matchen i rad nollan när han återigen fick förtroendet i målet före Falkenbergslånet Johan Brattberg. Eskils svar på Magnus Erlingmark – nyförvärvet från ÄFF Patrik Åström – startade idag som anfallare tillsammans med Emil Åberg och tvåmålsskytten från Ullaredsmatchen, Viktor Wahlgren, var idag tillbaka som mittback efter att spelat yttermittfältare de senaste två matcherna.

Några timmar senare och ett långt inkast bort från Västergårds IP var det dags för stora derby mellan HIF och MFF. Även här kanske värmen spelade viss roll i en match där båda lagen försökte men där det blev mest kamp och ganska så få klara målchanser. HIF imponerar återigen, på samma vis som mot AIK, när man går samman och med en tydlig ”tillsammans”-mentalitet gör det som man är bra på och inte försöker vara något man inte är. När samtliga HIF-spelare gör detta och spelar så här klokt, ja då kan man störa vilket lag som helst i denna serien, det har de två senaste hemmasegrarna visat om inget annat.

Jordan Larsson som just nu är glödhet visade återigen vägen med sitt 1-0 på volley efter blott 4 minuter efter fint inlägg av Martin Christensen och målet gav HIF precis den starten man ville ha mot MFF och man kunde efter det spela betydligt mer avslappnat och disciplinerat. Jordan börjar iår visa att han kan leverera vecka efter vecka på en hög nivå och då ska vi komma ihåg att pågen inte fyllt 19 år ännu. Två klassmål mot AIK och en närmast perfekt insats, idag ett viktigt ledningsmål och en väldigt stark arbetsinsats kryddat med kyla och en mogenhet i sitt spel när HIF ska bevaka en ledning. Frågan är såklart inte om utan snarare när större uppdrag i en större klubb och ligan väntar för Jordan. Men med en ganska så rutinerad pappa som rådgivare och en egen mogenhet och intelligens så kommer man säkerligen inte springa på första bästa chans utan väga in sitt val noggrant.

Förutom Jordan så är jag svag för insatser likt den som Anton Wede gör idag på innermittfältet. Han springer, sliter, tacklar och är en konstant pain in the ass för MFF-spelarna. En klassisk insats som du hatar att möta, men som du älskar att ha i ditt egna lag och som betyder oerhört mycket. Han gav aldrig MFF-spelarna den tiden man ville ha med bollen utan stressade fram beslut och skapade irritation i ett MFF som såg slitet ut efter cupfinalen i torsdags och inte alls uppträdde som det förmodade topplaget i Allsvenskan man vill vara.

En annan spelare som väl värd att skrivas om är evighetsmaskinen Christoffer Andersson. Hur många extraliv har den mannen? Han lämnade HIF för två år sen för att runda av en fantastisk karriär i Halmstad BK, han kom tillbaka till HIF inför denna säsong men för att coacha klubbens U17-lag och den egna karriären hade lagts på hyllan. Förutom den där veteranfotbollen i Olympiahallen då, men där hade en viss Henrik Larsson koll på Chrisse och såg en spelare som inte tappat särskilt mycket varken fysiskt eller spelmässigt jämfört med när han hade allsvensk status. När skadelistan växte på hög för Larssons ytterbackar så fixade man över licensen från HBK till HIF, just in case. Jag tror nog inte att någon egentligen på allvar trodde de skulle bli aktuellt med spel, än mindre från start i ett Skånederby igen. Men idag stod han där på högerbacken och levererade under sina 80 minuter på planen en närmast prickfri insats mot Malmö FF. Christoffer Andersson symboliserar litegrann HIF just nu, han vet precis hur han ska spela, vad som är hans styrkor och vad han inte ska ge sig på och värderar allting väldigt väl ute på planen. Hans fotbollsintelligens ska inte underskattas bara för att han är spelaren som inte alltid syns mest. Han spelar klokt, krigar och sliter till 110% varje gång han är på planen och får med sig många andra runtomkring sig. Imponerande är bara förnamnet och en stor förebild för många fotbollsspelare att ta efter.

niklas_hermansson

Share →

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *