Rubriken är ett ordspråk av för mig okänd författare. Men ordspråket säger oftast mycket om en själv. Framför allt, och i detta fallet, efter en blytung förlust för laget i hjärtat.

Jag lärde mig en sak under den tiden jag drev (och skrev) på Allt Om HIF; Man ska aldrig skriva i affekt. Det vill säga, besvikelsen efter en förlust speglar oftast det skrivna. Och många gånger blir det mer sågningar och till viss del överdrivet i det negativa.

Tänkte på det när jag såg Mattias Hjälm på HD-Sporten intervjua Victor Pálsson efter matchen. Victor var kort i ton, sågade laget och tyckte i det stora hela att matchen var värdelös. Och ja, jag höll med honom – då.

Idag är en ny dag. Här där jag sitter och skriver just nu, skiner solen från en nästan molnfri himmel. Det ger positiv energi. Och positiv energi är precis vad man behöver dagen efter en tung motgång. Problemet många gånger, och för de flesta, är att den negativa laddningen oftast är starkare än den positiva. ”Det är lätt att vända blicken mot gårdagens skugga om man bländas av morgondagens ljus.”

Gårdagens förlust är egentligen ganska enkel att förklara. Jag tror nog herrar Larsson och Tuvesson har full koll, om inte redan, så efter att de gått igenom matchen på nytt.

Igår var jag en utav de som sågade och hånade Pär Hansson på Twitter. Han fick ett skott mot sig, ett inte alltför hårt, som olyckligt studsade mot en tuva på gräset, studsade upp i ansiktet, istället för i händerna, och sedan kom en framrusande Vibe och slog in bollen i mål. Jo, sådant händer faktiskt. Och kan hända vem som helst. Huruvida man har åsikter om att Pär kanske skulle mött bollen, sprungit fram, eller till och med kastat sig. Det är för oss åskådare att analysera, som nu, i efterhand. Pär Hansson har ett par millisekunder på sig i den situationen att ta rätt beslut. Och efter den händelsen, var det kanske inte heller så konstigt att man som åskådare gärna såg ”felen” framför ”rätten” i Pärs övriga agerande?

Det andra målet kom lika överrumplande som det första. Ett dåligt beslut från Lindström. Och precis som i Pärs fall, taget på ett par millisekunder i ”stridens hetta”. Inte mycket att säga om det egentligen. Sånt händer. Och det händer många gånger i fotbollen. Och även från spelare som spelar i högre och större sammanhang än just Lindström.

Och i det läget. Med två snabba baklängesmål. Hur lätt är det på en skala att skaka av sig och återgå till den ”game-plan” som fanns innan matchen? ”Orka? Jag vill ju orka men jag orkar inte orka.”

Efter 0-2 målet var det faktiskt och trots allt så att HIF jobbade sig in i matchen. Ja. IFK Göteborg såg ut att ha kontroll på matchen. Och ja, det hade de ju. IFK Göteborg var inför säsongen ett lag som ”experter” tippade skulle vara med och rubba guldfavoriten Malmö FF. HIF å andra sidan var tippat att ligga runt 6-9 plats.
Så vad trodde och förväntade vi oss egentligen där och då? Att HIF likt 2013 skulle knyta näven i de obefintliga byxorna på shortsen, och komma ikapp, och dessutom spela ut IFK? 2013 var ett helt annat HIF-lag, ett helt annat IFK-lag och helt andra förutsättningar. Så nej, HIF-spelarna gjorde det de skulle och i den utsträckningen de behövde – de dämpade IFK:s dominans, och höll siffrorna nere. (Vi minns ju den försmädliga 2-6 matchen ifjol, eller hur?)

En 1-3 förlust mot IFK Göteborg på bortaplan är ingen kris. En 1-3 förlust mot IFK Göteborg på bortaplan är inget som ska få varken oss åskådare eller spelare för den delen, att börja tvivla. HIF bygger vidare och efter de förutsättningar som finns. Vi vet ju det. Vi ska ju inte börja skena iväg i någon slags hybris bara för att vi har gjort ”den bästa inledningen sedan guldåret”. Vi har ju satt våra mål, vi har ju övertygat oss om att de var efter förutsättningarna realistiska. Så en 1-3 förlust mot IFK Göteborg på bortaplan är inget som egentligen förändrar något.

Det bästa med gårdagen är egentligen att den är lättare att glömma på grund av de framförliggande matcherna. Igår IFK Göteborg, i övermorgon GIF Sundsvall och redan på söndag är det ju derby, och en ny möjlighet att mäta sina krafter mot ett förmodat topplag. Det är en spännande vecka framför oss. Så vi glömmer det som ligger bakom oss nu, eller hur?

”Imorgon lär mina tankar ändrat skepnad.
Imorgon är dagen ny.
Imorgon är problemen en dag närmare verklighet.
Imorgon är dagen oviss.
Imorgon är möjligheterna oändliga.”

(Alla citats, ordspråks härkomst är för mig okänd. Är det någon som gör anspråk på dessa, låt mig veta.)

Fredrik_ymer

 

 

Fredrik Ymer bloggar om HIF på Alltid Fullsatt
…och finns på twitter: @FredrikYmer

 

Tagged with →  
Share →

4 Responses to ”Ilska och besvikelse skapar ofta egen sanning”

  1. Fredrik Forever Red & Blue skriver:

    Poetisk rättvisa får vi kanske hoppas på som en genre inom tyckandes konst? Hoppas fler tar sig en funderare loikt som du säger Fredrik med lite distans snarare än i ren affekt direkt efter domarens slutsignal ljöd – då hade man sluppit få läsa många av dagens inlägg på Hd.se…

    • Fredrik Ymer skriver:

      ”Poetisk rättvisa” – Bra formulering. Kanske något man borde ha i åtanke, alltid, innan man dömer någon eller något. 😉

  2. HIF:are skriver:

    Mycket kloka ord Fredrik Ymer.
    Ge nu Henke & Co lugn å ro att sätta detta så kommer snart HIF att lyfta igen.
    Tålamod är ordet!
    /M

    • Fredrik Ymer skriver:

      Tack ”M”!
      Tålamod är en svårbemästrad egenskap. Men väl värt mödan om man lyckas hålla uppe det…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *