Scroll down to see the english version.
Min bloggsida har haft ett välbehövligt sommaruppehåll, utan att för sakens skull ha legat på latsidan. Många nya upplevelser och visdomar har fångats in både i positiv och negativ bemärkelse, dels inom fotbollen men också inom privatlivet.
För en fotbollsspelare med säsong vår-höst som vi spelar häröver precis som i Sverige, så får vi inte speciellt mycket ledigt över sommaren. Vilket jag visserligen tycker är helt rätt. Det är den årstid som är perfekt för fotboll, oftast har gräset kunnat växa till sig rejält (förutom på Friends arena eller för den delen Tele 2 arena, hur man nu kunde lägga konstgräs där…), tabellerna har satt sig och olika skikt kan urskiljas. Som åskådare slipper man oftast stå och frysa utan att behöva använda ton med kläder vilket kommer av den viktiga faktorn solen, som skänker lite längre ljustimmar till oss vilket i sin tur påverkar humöret (oftast i positiv bemärkelse).
Säsongen här över börjar närma sig slutspurt. Lite mindre än två månader kvar till första slutspelsmatchen och sju matcher (möjligen sex matcher, beroende av publicitets datum) kvar för vår del i Red Bulls. I den östra divisionen där vi spelar är det oerhört jämt och sju (åtta) lag är inom en väldigt liten poäng differens och slåss om fem slutspelsplatser. Jämt värre som ni kan se i tabellen nedan. Varje match får lite extra betydelse. Dock har jag fortfarande inte kunnat klura ut vad ligarepresentanterna håller på med som lagt spelschemat. Sju omgångar kvar för vår del i Red Bulls, men flera av de andra lagen har inte spelat lika många matcher som oss, vilket gör att tabellen är haltande och svårtolkad. Det är nu många supportrar vill kunna grotta ner sig i statistik, jämföra spelschema och på så sätt räkna ut förutsättningarna. Istället blir det väldigt haltande förutsättningar där fler matcher för vissa lag behöver räknas in och den spänning med omgång för omgångs jämförelsen försvinner.
Precis som HIF har vi i Red Bulls svajat, det har varit rejäla dippar men även fina krigar segrar. Likt för båda lagen är också att vi är fortsatt med i toppen av tabellen. Det som jag ser har varit vårt största problem i Red Bulls är vår spelide och röda tråd. Vi har inte i tillräckligt stor utsträckning kunnat känna trygghet och inte fungerat som en enhet tillsammans i den utsträckning vi velat. Defensivt har vi kunnat freda oss relativt bra. Med två solida fyr-block, där det varit trångt att ta sig in för motståndarna, samt det mesta runt straffområdet har vi kunnat plocka bort genom ett aggressivt försvarsspel och ett tänk att hela tiden skydda varandras ryggar. Dock har försvarsspelet blivit lidande de senaste matcherna. Vi har dragit på oss en hel del skador vilket lett till många förändringar från match till match. Jag har bl.a. fått spela höger back igen, vilket var cirka två år sedan sist. Ett kärt återseende som stannade i en match, p g a nya skador i backlinjen. När det sker så många skador och förändringar är det viktigt att ha en trygghet i laget en röd linje där varje spelare vet vad som krävs av honom individuellt och som lag. En trygghet i form av gemensamt presspel defensivt och offensivt hitta löpningar och kombinationer. Just denna trygghet framförallt defensivt var en av grund faktorerna till Conny-PO-eran i HIF 2010-2011. Laget visste exakt vad som krävdes. Hade vi en dålig dag arbetade och slet vi tillsammans för att rycka sönder motståndarna och vinna med udda målet. Den känslan att som lag vara inne i ”flowet” eller den så berömda ”zonen” är en oerhört skön känsla och framförallt trygghet. Det var också en av de förutsättningarna att vi kunde sälja så bra spelare men ändå fortsätta vår väg mot Guldet. I de organisationer/grupper där en plan och spelide saknas har jag upplevt ett scenario som oftast uppstår. Det fokuseras alldeles för mycket på detaljer. Att gå in på detaljnivå och hitta fel är väldigt lätt. Med fotboll som exempel begås det små misstag överallt runt hela banan, men har laget en spelide och riktlinjer att följa är det lättare för varje individ att börja göra rätt. Kommer jag i min rätta position, så följer de runt omkring och kommer rätt i sina positioner vilket får en dragspelseffekt och vi som lag tillsammans börjar agera och göra rätt saker och kan på så sätt överbrygga den enskilda individens misstag i väldigt många situationer.
Med referens mot spelidén blir det då svårigheter när nya spelare tas in eller flera spelare skadas och då på nyckelpositioner centralt i banan. Alla spelare behöver mata in iden och följda den utan att för den sakens skull hålla med om alla detaljer i planen. Att bygga en sådan plan tar tid och kräver sina misstag och konflikter. I HIF anno 2010-2011 skrevs det ett antal gånger i media att vi hade krismöte. Men vänd på resonemanget istället. Kan vi ha så högt i tak att varje individ vågar säga sin mening och vara respekterad för hur han/hon är. Då är det också lättare att kunna överbrygga krissituationer och ha vettiga diskussioner där något konstruktivt kan komma fram. En lösning som alla mer eller mindre köper och därav följer. Från min tid med Roar som tränare i Ängelholm hade vi möten efter varenda match. Alla spelare fick säga sitt och luften rensades samt viktiga poäng som annars lätt faller genom stolarna samlades upp och reddes ut. Poäng vi kunde samsas runt och hålla varandra ansvariga omkring. För om den ene eller andre började sväva iväg lite för långt från grundplanen så kunde vi ta ner honom på jorden utefter de principer vi kommit fram till. Dessa möten var en faktor till de framgångar vi skördade i Ängelholm. Tillbaka till grunderna, gör om gör rätt.
—————–
Tim Cahill har varit en enorm tillgång för oss denna säsong. Hans huvudspel är fenomenalt och han är livsfarlig i straffområde där han hänger kasse efter kasse med huvudet.
—————-
I mitten av sommaren spelade vi först mot Montreal Impact som då ledde serien (östra divisionen) hemma på Red Bull arena. De fick sig en rejäl runda som vi vann med 4-0. Någon vecka senare spelade vi hemma igen mot västra divisionens ledare Salt Lake, vi vann den matchen med 4-3, efter årets absolut bästa första halvlek, med ett härligt offensivt spel. Någon vecka ytterligare efter den matchen går vi upp i duell med Kansas City som i det läget tagit över ledningen av östra divisionen. Matchen spelas i Kansas inför fullsatta läktare och en härlig inramning. Vi vinner matchen med 3-2 efter en riktig kämpainsats. Dessa tre insatser ger självförtroende och hopp om något stort i år. Vi vet att vi kan vinna mer än en gång mot de bästa samt att vi kan vinna på olika sätt. En trygghet vi ska bära med oss, på pappret har vi en oerhörd individuell kvalite som i sina bästa stunder när den synkroniseras med förståelse för varandra visar på att vi i Red Bulls är ett enormt skickligt lag. Dock är detta något som vi fortfarande kämpar för ska hända oftare.
—————
Efter Kansas matchen samlas vi alla spelare i en cirkel på plan. Henry säger några ord och avslutar med att säga: ”Detta var en riktigt kämpa vinst, men en jäkla skitmatch och inget vidare bra spel från vår sida”.
Slutsats: fin fotboll ska det också bjudas på.
—————
Straffar emot Red Bulls har varit ett signifikant mönster i sommar. Fyra stycken varav alla är tvivelaktiga. Men det jämnar väl ut sig… Eller gör det verkligen det?
—————
En oerhört viktig vinst för Sverige över Irland. Nycklarna för det svenska laget var Zlatans bollhållning och passningar i djupled tillsammans med tajmade löpningar. Defensivt tycker jag laget klarade sig bra förutom första 25 minuterna. Har Per Nilsson växt ut ut till en klassisk svensk mittbackschef? Tror i varje fall han spelat in sig i elvan ett antal landskamper framöver.
—————
Anders Svenssons djupledslöpning är redan en klassiker. Förstår att irländarna blev förvånade och tappade för en liten stund markeringen, men smack sa det och 2-1 var ett faktum.
—————
På tal om landskamp, på Lagerbäcks tid visste man vad man skulle få. Många gånger tråkigt men oerhört effektivt. Ett tips är att lyssna på hans sommarprat på Sveriges Radio P1. Lagerbäck tar bl a upp en situation om ett byte där han tar av Anders Svensson från banan som var baserat utifrån känslor. Enligt Lagerbäck hade detta byte stor inverkan på förlusten som senare följde i den matchen. Slutsatsen är att välja rätt utefter fakta och inte direkt utefter känslor vilket är väldigt viktigt för ledare och tränare. När vi som människor bedömer situationer gör vi det alldeles för ofta utifrån fakta/känslor som inte stämmer överens med situations helhet och utifrån de känslor som uppkommer t.ex. från ett misstag. En spelare med snygg fotbollsstil (utseendemässigt) och gott kroppsspråk kan se ut att göra mycket mer nytta än vad han/hon egentligen gör. Samtidigt som en spelare med dåligt kroppsspråk eller ful stil kan ha en oerhört effektivt spelstil. Även om många personer följer och ser väldigt mycket på fotboll är det inte säkert att deras kunskapsnivå höjs på ett djupare plan som jag då menar i taktiskt bemärkelse. Nästa gång när ni ser en fotbollsmatch, försök urskilja vissa stora taktiska framtoningar som sker på banan utifrån ditt eget sätt att se formationen. Exempelvis hur ställer lagen upp, vad spelar de för formation, vart på banan startar deras presspel, hur startar laget sina uppspel. Vill de spela från mittbackarna eller ytterbackarna eller kommer en mittfältare djupt ner för att hämta boll. Frågor som för oss fotbollstokiga kommer skapa en ny dimension och djupare förståelse för varför vissa spelare uppträder på ett visst sätt. Många situationer är väldigt förbestämda med taktiska hjälpmedel så att det är mycket lättare att vara kreativ och ta snabba beslut med rätt värdering.
Exemplet ovan att vi inte får en djupare förståelse kan omvandlas till en så enkel sak som bilkörning. Trots att jag har haft körkort i tio år så har jag inte blivit nämnvärt bättre på att köra de senaste åtta åren. De flesta rörelser har automatiserats och jag tänker inte på varför jag gör si eller så. Jag kan utan problem framföra bilen på ett säkert sätt och samtidigt ha en konversation eller lyssna på musik eller göra något annat så länge min ögon är på vägen. Fram till en viss gräns är inte körningen kvalitativ längre. Jag får inte feedback från andra och reflekterar inte själv på hur jag kör. Utan syftet är att ta mig till slutmålet på ett säkert sätt. Likadant är det när vi tittar på fotboll många gånger. Vad är de underliggande/taktiska värderingarna i just den specifika situationen. Alla såg att han/hon gjorde ett misstag, den automatiserad feedbacken från oss som tittar på är många gånger ”va fan, din jäkla sopa”. Alltså en känslomässig feedback men inte speciellt konkret och besvarar definitivt inte varför. Tänk istället på underliggande fakta, var de andra spelarna på rätt ställen, hur såg formationen ut vid just det tillfället samt vad skapade misstaget, kunde någon annan rätt upp situationen och varit på rätt plats, misstag kommer ju som sagt alltid ske. Men utmana er själva att förstå varför spelarna gör på ett visst sätt och se helheten istället för detaljerna. För med helheten kommer detaljerna. Kommentera gärna vad ni själva är för en fotbollstittare, på vilket sätt ni känner igen er i exemplet.
English version:
My blog site has had a much needed summer break, but that certainly was not the case for me. Many new experiences and wisdom have been captured in both positive and negative ways in football and private life.
Football season here is spring to autumn which is similar to the football season in Sweden, we pretty much play straight through the summer. To me this is perfect for football, over the summer the pitches are usually really good. By the summer you can begin to see where teams will stand throughout the rest of the season; who’ll be on top, who’s maintaining and who’s struggling to make it into the playoffs. As a fan, summer means nicer weather, no more freezing in the stands, which in turn affects mood–usually in a positive way.
As of today there are seven games (or six) left for Red Bull–to be specific, so the first playoff game is less than two months away. In the Eastern Division where we play, seven teams are within a very small point difference and fighting for five playoff spots as you can see in the table below. Every game counts. However, I still have not been able to figure out what league officials are doing with the game schedule. Seven rounds left for our part in the Red Bulls, but several of the other teams have not played as many games as us, so the standings are very difficult to interpret at the moment. At this point of the season, the fans want to focus on the stats, compare schedules and thus figure out the conditions to determine whole advance. Instead, it’s a bit shaky because some teams have played more games than others for example we are ahead two games than a few other teams.
Just as HIF, we in Red Bulls have had ups and downs, there has been substantial dips but also great warrior wins. Both teams are still in the top of the standings. For us in Red Bulls one of our biggest problem had been our game-plan. We have not consistently worked as a unit, especially when we went down by a goal in the games. Defensively, we have been able to pacify relatively well. With two solid blocks of four close together, and most of the time around the penalty area, we have been able to deny plays with an aggressive defense and the mindset of always protect each other’s backs. However, our defense game has suffered in recent matches. We have suffered quite a few injuries which has led to many changes from match to match. And so I have played the right back position for one match which I haven’t played in about two years. It felt good to see the right back spot again. Whenever there are so many injuries and changes, it is important to have a game-plan where each player knows what is required of him individually and as teams. This particular type of identity specifically defensively, was one of the successful factors in HIF 2010-2011. The team knew exactly what was required. Even if we had a bad day we worked hard together to pull down the opponents and win by one goal. That feeling of being unstoppable and in the ”zone” fueled our confidence about our game. It was also one of the conditions that we could sell such a good players but still continue our road to gold. In organizations / groups who didn’t develop a completed game-plan yet, I have experienced a scenario that usually occurs. The groups start to focus too much on the details. Going into the details and find fault is very easy . With football as an example perpetrated the small mistakes everywhere around the track but if the team has a game-plan and guidelines to follow, it is easier for every individual player to start doing right. Am I in my right position, the ones around me start to follow and comes right in their positions, with an accordion effect and we as a team together start acting and doing the right things together and can thus overcome the individual’s mistake in very many situations.
When new players are brought in or several changes needs to take place because of say injuries, then the key point is to have clarified guidelines and a strong central line who can help the new players to get into the style. In HIF anno 2010-2011 it was written a number of times in the media that we had crisis meetings. But turn the argument instead. Can we have such high ceilings that each individual dares to speak out and be respected for how he / she is. Then it’s also easier to overcome crisis situations and have sensible discussions where something constructive can come out. From my time with Roar (coach for HIF from 2012) as coach in Ängelholm, we had meetings after every match. All players was asked to give their opinion, and the air was cleared and important points that can easily fall through the cracks were noted. Points we could come together around and hold each other accountable for. If one or the other began to drift away from the basic plan we could hold him accountable to the principles we come up with. These meetings were a factor in the successes we harvested in Ängelholm.
—————–
Tim Cahill has been a tremendous asset for us this season. His main game is phenomenal and he is lethal in the penalty area where he score goal after goal with headers.
—————-
In mid-summer, we played first against the Montreal Impact who then led the series (Eastern Division) at Red Bull Arena. They got themselves a hearty round that we won with 4-0. A week later we played at home again against Western Division leader Salt Lake, we won the game 4-3, after our best first half this year. A week or more after the game , we go up in the duel with Kansas City who has been taken over management of the Eastern Division. We won the game 3-2 after a real fighting effort. These three contributions gives confidence and hope for something big this year. We know we can win more than once against the best and that we can win in different ways. A security we should carry with us , on paper, we have tremendous individual qualities which are at their best when they is synchronized with the understanding of each other shows that we in the Red Bulls is a highly skilled team. However, this is something that we are still struggling with happening more often, and definitely more than what happened this year.
—————
After the Kansas game, we gather all the players in a circle in the middle of the pitch. Henry said a few words, and ended by saying : ” This was a hard fighting game we won, but a hell of a crappy match and no further good play on our part .”
Conclusion: to win is not enough, we have to entertain the spectators also.
—————
Penalties against the Red Bulls have been a significant pattern this summer. Four pieces of which are questionable. But it evens out in the end… Or does it really?
—————
An extremely important win for Sweden over Ireland. The keys for the Swedish team was Zlatan holding the ball and fits passes in behind Irelands back-line with timed runs. Defensively , I think the team did well except for the first 25 minutes. Did Per Nilsson plant out onto a classic Swedish central defender boss? I definitely think he played himself into a number of line-up internationals ahead.
—————
Anders Svensson’s rush is already a classic. Understand that the Irish were surprised and lost for a moment (he normally never does that runs), but what a finish and 2-1 was a fact.
—————
Speaking of international, on Lagerbäcks (swedish national coach before) time you knew what you would get. Many times boring but extremely effective. On a Swedish broadcast, Lagerbäck brought up a situation where he substitute Anders Svensson, his decision was based on the basis of his feeling. Lagerback says that this exchange had large impact on the loss that later followed in the game. The bottom line is that you chose the right based on the facts and not directly on the emotions which is very important for managers and coaches. When we as people assess situations making it far too often based on facts that are not consistent with the situational whole and by the feelings which arise from a mistake. A player with great football style (appearance) and good body language may look to do a lot more good than what he / she actually does. While a player with bad body language or ugly style can have an extremely effective style of play. Although many people follow and look very much in football, but it is not certain that their knowledge level is raised on a deeper level that I mean in the tactical sense. Next time when you watch a football game, try to identify some major tactical formations on the track based from yourself and not what your tv-commentators is saying. For example, how will the team play, what kind of formation, where starts their defensively pressure, are forwards high up in the field to press or they start lower down around mid-circle? In which way will the teams start to play, from the central defenders or outside backs or will a midfielder go deep down to retrieve the ball? Questions for us football supporters who will create a new dimension and a deeper understanding of why some players behave in a certain way. Many situations are very predetermined with tactical tools so that it’s much easier to be creative and make quick decisions with the right evaluation.
To think of the game in a tactical way is hard. To refereeing football watching to to driving: Even though I’ve been driving for ten years, I have not become a significant better driver the last eight years. Most movements have been automated and I do not think about why I do this or that. I can drive the car safely while having a conversation or listen to music or do anything else as long as my eyes are on the road. Up to a point, my drive is not qualitative longer. I do not get feedback from others and do not reflect itself in the way I drive. The goal is to bring myself in the car as safely as possible to the point I decide. The same is many times true when we watch football. We usually don’t think about underlying / tactical values. Everyone saw that he / she made a mistake (or did a great play), the automated feedback from us watching often is ” what the hell, you’re freaking loser.” Thus an emotional feedback but not very practical. Think instead of the underlying facts, were the other players in the right positions, how did the formation look, could anyone correct the situation? It’s important because mistakes will always happen. But challenge yourself to understand why players do things a certain way and see the big picture rather than the details. Try to figurate out the teams game-plan. Please comment below what kind of football viewer are you? Can you recognize yourself in the example?
Markus Holgersson tog SM-guld, supercupen och guld i svenska cupen med HIF och har debuterat i landslaget innan han tog steget över till stjärnspäckade New York Red Bulls. Han bloggar om livet som proffs och New Yorker här på Alltid Fullsatt.
