I en lång känslosam intervju väljer Patrick ”Paddan” Svensson att för första gången tala ut om karriären som alkoholen stal. Han är Nyårssaluten personifierad, men efter en comeback och 0-14 i röda siffror på tavlan kom han aldrig tillbaka. Efter många år i beroende och varit på gränsen att ge upp, är han i dag nykter alkoholist och tackar sina gamla vänner som finns där för honom. Foto: Torbjörn Dencker
I Martin Rosqvists första reportage här på Alltid fullsatt valde han att fråga en god vän om denne kunde tänka sig att dela med sig av sin livshistoria. En lång fika senare möter ni, i texten nedan, en av de starkaste profilerna i nordvästra Skånes fotbollshistoria – Patrick ”Paddan” Svensson.
FREDAGSINTERVJUNJag och kollega (Torbjörn) Dencker möter ”Paddan” på Fahlmans Café på Kullagatan i centrala Helsingborg. Han är sportigt klädd och hans oranga tröja skär sig nästan mot hans färska solbränna.
– Jag har varit i Marbella och spelat padel, säger paddan.
Padel står numera för en betydande del av Paddans nya liv. Och att han fått ett nytt liv är ingen överdrift. Det kommer ni snart förstå.
I höstas gjorde Patrick Svensson comeback i Högaborg. Det ska mycket till för att de grönsvarta ska förlora en oldboysmatch och även den här gången blev det seger, 9-3 mot Råå IF.
– Men jag fick stå i mål för Råå den matchen då deras målvakt Leif Nilsson fick förhinder. Bojan Starhög ger ju inte bort sin plats i högaborgsmålet precis. ”Henke” (Henrik Larsson) rullade in fyra och det har man fått höra några gånger, säger ”Paddan” och ler.
”Paddan” tränade med HIF året då laget gick upp i allsvenskan. Då värvades en viss Sven Andersson istället. Det höll också på att bli spel i Malmö FF, men Bob Houghton föredrog en engelsman.
Detta reportage ska dock inte komma att handla om medelålders män som leker fotbollsstjärnor, utan om en karriär och ett liv som kantats av hårt festande, missbruk och en väg tillbaka.
Men vi tar det från allra första början. ”Paddan” får berätta.
– När jag var fem år gjorde jag min första träning med Högaborg. Jag hade Högaborgslegendaren Bengt Persson som tränare under de första fem åren.
Har du alltid varit målvakt?
– Nej, jag var mittfältare. Det var jag och ”Sundet” (Patrik Sundström). Det var först under en turnering i Jonsered, när jag var 16 år, som jag började stå i mål. Ordinarie målvakten skadade sig, det gick bra och vi slutade trea i turneringen.
”Hade inte HIF gått upp i allsvenskan
vet i tusan om jag inte fått kontrakt”
Trots meriter från uttagningsläger till Skånelaget som utespelare valde Patrick med tränarens godkännande att fortsätta i holken. 1987 debuterade en då 19-årig Patrick Svensson i Högaborgs A-lag. Den positionen skulle han behålla fram till 1995.
Då dök livets stora chans upp. Han fick chansen till träning med HIF 1992, samma år som laget gick upp i allsvenskan för första gången på över två decennier.
– Jag tog själv kontakt med Bosse Nilsson. Efter runt fyra veckors provträning ringde Bosse och sa att jag skulle träna varje pass med dem. HIF löste ut mig på halvtid från mitt arbete.
Hur gick det?
– Det året gick de upp i allsvenskan och man valde att plocka in Sven Andersson (från Strömstad). Hade inte HIF gått upp i allsvenskan vet i tusan om jag inte fått kontrakt.
I den vevan fick han också ett samtal från Tord Grip, som då var ledare i MFF.
– Det blev aldrig något riktigt av det, dåvarande tränaren Bob Houghton ville värva en engelsman.
”Jag misskötte träningen
och började festa mer och mer”
Efter en sejour i Ramlösa BoIS och ytterligare en i Högaborg hamnade paddan på andra sidan sundet, närmare bestämt i Superligalaget B-93.
– Jag gjorde en bra match för Högaborg mot IFK Malmö. Agenterna, som var på plats för att spana på anfallaren Jonas Rolf, upptäckte mig.
Hur såg ditt proffsäventyr i Danmark ut?
– Första matchen satt jag på bänken hemma mot FCK. Förstamålvakten gjorde ingen bra match och på träningen veckan efter fick jag reda på att jag skulle stå till helgen borta mot Vejle. Jag sov inte många sekunder natten före den matchen.
Hur gick matchen?
– När vi väl kommer fram till arenan visar det sig att matchen är inställd på grund av tjäle i marken. Det var den danske VM-domaren Kim Milton som visade ut David Beckham i kvarten mot Argentina som valde att ställa in.
Än idag syns det tydligt på Paddan att Milton inte står speciellt högt i kurs och några fler chanser fick han faktiskt inte.
– Resterande tid i Danmark satt jag på bänken, jag missköte träningen och började festa mer och mer.
”Pappa var en A-lagare och hängde på Söder, så honom såg man knappt. Han drunknade här nere i hamnen”, berättar Patrick Svensson som hade en tuff uppväxt som möjligen formade hans egen. Foto: Torbjörn Dencker
Fotbollskarriären fortsätte i Gantofta IF där han bland annat var med och vann Nyårssaluten vid upprepade tillfällen. ”Paddan” är kanske det största och mest förknippade namnet med Saluten.
– Jag har vunnit den fem gånger, svarar Paddan och tillägger för sälerhets skull att han blivit turneringens bästa spelare vi två tillfällen.
– Det är i övrigt bara min gode vän Micke Larsson som vunnit fler gånger. Han vann en gång till när han avslutade i Eskils. Det retar mig.
”Någonstans känner jag
att här tar allting slut”
Torekov har också passerat där han var en av flera målvakter under ”köbelagets” resa genom divisionerna.
Efter en comeback 2007 med Bergandy i Nyårssaluten lunkade en trött Paddan ut från IH. Det stod 0-14 på tavlan.
– Någonstans kände jag att här tar allting slut.
En något arrangerad bild. Kärleken till målvaktshandsken rostar dock aldrig om man ska hitta någon koppling till ”skånerostet” i koppen…
Efter att ha gjort en återblick i Patricks karriär, där vi kan konstatera att det varit en hel del stolpe ut, så går samtalet runt fikabordet över till en betydligt känslosammare del av Patricks liv.
– Båda mina föräldrar var missbrukare. Pappa var en ”A-lagare” och hängde på Söder, så honom såg man knappt. Han drunknade här nere i hamnen, säger Patrick och pekar.
– Min mamma var också missbrukare. Vi har haft en del kontakt genom åren, men hon gick bort för cirka tre år sedan.
Redan i tidig ålder flyttade Patrick hem till sin mormor och morfar. Patrick skiner upp.
– De blev räddningen. Morfar Gösta följde alltid med på fotbollen.
Tonåren passerade och under de åren var fotbollen en viktig del av livet. Drickandet som skulle ta över handen senare, var vid den tiden ganska oskyldigt.
– Det var faktiskt inte så ofta jag var ute, men när jag väl drack blev det alltid för mycket.
Hur långt hade du kunnat gå i fotbollskarriären om inte alkoholen tagit överhanden?
– Ska jag vara helt ärlig hade jag nog inte suttit här i Helsingborg.
En inte allt för vild gissning är att ”Paddan” sållat sig till Högaborgs digra skara av exporter till någon av ligorna i Europa.
När kände du att ditt missbruk övergått till ett beroende?
– 2003 drack jag dagligen, men jag hade väl insett tidigare att jag var alkoholist.
”Såg jag någon jag kände
vände jag bort ansiktet”
2004 valde ”Paddan” att göra en behandling i Helsingborg.
– Det var väl mest för att undvika ett fängelsestraff för en rattfylla. Min målsättning var aldrig att sluta dricka helt.
Hur kunde en dag i missbruket se ut?
– Jag brukade börja dagen med att gå till första bästa svartklubb, det fanns några att välja mellan, sedan spenderade jag dagen där tills de stängde på natten. Så rullade det på varje dag. Jag såg till att alltid ha dricka hemma.
Som ett känt ansikte, inte minst i fotbollskretsar, i Helsingborg, blev det allt svårare att röra sig på stan utan att någon kände igen honom.
– Till en början brydde jag mig inte så mycket, men med tiden började jag skämmas. Såg jag någon jag kände vände jag bort ansiktet, gömde mig bakom hörn eller gick över på andra sidan gatan.
Var bodde du under tiden i missbruket?
– Jag hade ett ganska stormigt förhållande med en kvinna som jag bodde med, när vi hade våra gräl bodde jag ofta på Hemlösas Hus. Där hjälpte jag till med en del diversearbete och fick som tack en sovplats. Jag skaffade även nya så kallade vänner och sov ofta hos andra missbrukare, det kunde vara alla sorters missbrukare.
Använde du dig av andra berusningsmedel än alkohol?
– Jag har provat en del annat, men det tilltalade mig inte.
”Det var enormt känslosamt
att läsa alla fina kommentarer”
För ett par år sedan förklarades en livs levande, om än sargad, Patrick Svensson död på sociala medier. Det blev en stor snackis och kommentarsfältet på en facebooksida överöstes med kondoleanser och fina ord.
Patrick själv var omedveten om det hela, då han inte använde sig av sociala medier. I efterhand har han dock tagit del av allt som skrivits om honom.
– Det var en kompis som jag umgicks med som startade ryktet efter att jag inte varit där på någon vecka. Jag fick själv beskedet på Hemlösas Hus. En kvinna som jobbade där kom springandes med en telefon, i andra änden var min syster som bor i USA. Hon storgrät.
Vad kände du själv i detta läge?
– Inget speciellt faktiskt, för vid den tidpunkten hade min lust att leva dött ut. Jag kunde lika gärna blivit påkörd av en lastbil, jag brydde mig inte längre. Men när jag något år senare själv läste om det på Facebook, så blev jag väldigt omskakad. Det var enormt känslosamt att läsa alla fina kommentarer.
”Jag vaknade upp i en lägenhet någonstans och bredvid mig låg en 25-årig heroinist och sov”. Det blev någonstans vändpunkten och till slut beslutet att söka hjälp på allvar. Foto: Torbjörn Dencker
Våren 2015 kom vändpunkten – ett mirakel som fick ”Paddan” på fötter igen.
– Jag vaknade upp i en lägenhet någonstans och bredvid mig låg en 25-årig heroinist och sov. Jag kände att här tar allting slut, jag orkar inte det längre. Jag gick raka spåret till ”socialen” och bad om hjälp.
”Jag hade druckit 36 öl på en dag…”
Där och då bestämde han sig för att göra upp med sitt destruktiva liv.
– Jag betalade min sista skuld på klubben. Jag”kritade” varje dag och den dagen som blev min sista på klubben, betalade jag en nota för kvällen innan. Jag hade druckit 36 öl på en dag… 36 öl, är det klokt?
Han kom återigen in på en behandling, denna gång med en helt annan agenda.
– Jag ville leva nyktert, jag ville ha ett liv.
En dotter finns med i bilden, men henne har han inte träffat sedan hon var liten.
– Redan när hon var fyra år började hon bo hos sin mamma på heltid. Efter att jag blivit vräkt från min lägenhet kunde jag inte ta hand om henne.
Frågan om han träffat henne under åren i missbruk, får hans ögon att bli vattniga. Han svarar skamset:
– Jag tror jag såg henne en gång på Knutpunkten, jag var berusad och jag skämdes. Hon tittade på mig… det kändes i hjärtat att det var hon. Jo jag är säker, det var hon.
Hur ser er kontakt ut idag?
– Vi skriver till varandra på sociala medier och hon bor här i stan. Vi har inte träffats på 19 år, så jag hoppas få se henne snart.
”Jag älskar varje
sekund av mitt liv idag”
Padel-padda. En stor del av Patricks nya liv består av innesporten Padel.
Patricks liv ser idag helt annorlunda ut. Redan under behandlingen tog han kontakt med kompisar från förr.
– Under behandlingen tog jag kontakt med lite gamla vänner från tiden i Högaborg, nästan alla fanns kvar där för mig. Det är helt otroligt, jag är så tacksam.
Efter en höst med Högaborgs stjärnspäckade oldboys och många fina kvällar kom ett trevligt samtal från Högaborgs seniortränare Jörgen Pettersson (initialt på tränaren Jocke Perssons initiativ).
– Jörgen undrade om jag var sugen på att ta över ansvaret som målvaktstränare. Det känns otroligt spännande. ”Jeppe” (Jesper Birkfeldt) är en målvakt som jag tror mycket på.
På dagarna huserar Patrick på Padel Crew på Rännarbanan. Under intervjustunden har han också sin jacka som skvallrar om var han jobbar.
– Jag fick en chans av (Andreas) Lilja och Kim (Olsson) att jobba hos dem. Jag håller ordning i hallen och spelar en hel del själv. Nyligen var jag nere i Tyskland och spelade paddel. Det är en stor del av mitt liv.
Innan vi skils åt säger han:
– Jag brukar säga att jag älskar varje sekund av mitt liv idag, jag har börjat tycka om mig själv igen. Det är roligt att vara Patrick Svensson igen.
Artikelförfattarens slutord: Efter en känslosam timme tackar vi ”Paddan” för en fantastisk fin stund. Det skulle vara enkelt att skriva att han äntligen hittat hem till sitt älskade träsk. Men det är precis tvärtom. Johan Patrick Svensson har hittat ut till livet och han njuter varje sekund.
Martin Rosqvist
[email protected]
Torbjörn Dencker
Martin Rosqvist är framför allt säljare på Alltid Fullsatt.
För frågor om annonser på sajten kontakta honom på:
[email protected] eller [email protected]
