År 2012 var ett händelserikt år för min fotbollskarriär, massor med nya uppdrag inleddes och som snart skulle komma att utvecklas. 
Debuten i landslaget gjordes, mitt Stattena vann sin serie och en ny klubb var på gång. Kort och klart, ett väldigt lyckat år.
Januari – Början på året och försäsongsträningar var igång. Lagkänslan hade vuxit till sig och jag var säker på att det här skulle bli en fantastisk säsong.
Fick priset som ”årets genombrott” av Stattena och ”årets kvinnliga talang” av HFA.
Februari – Gjorde mitt andra landslagsläger på Bosön, ett läger som gick väldigt bra och jag kunde visa att jag var någon att hålla koll på. Fick även reda på att konditionen måste bli bättre, något som skulle följa mig året ut. HATAR ATT SPRINGA!
Mars – Vad hände här? Konditionsträning antar jag…
April – Serien drog igång och jag kände mig riktigt på topp.
Det är var något som vi skulle cykla hem enligt mig. Det var dock inte många som trodde att Stattena skulle kunna vara ett vinnarlag, utan trodde mer på Borgeby och Asarum. Shittalk.
Maj – Jag gjorde min första landskamp, en match jag aldrig kommer att glömma. Varför? Jo, för att jag var så fruktansvärt nervös. Vet inte riktigt vad nervositeten berodde på, men jag överdriver inte om jag säger att jag inte kunde fånga en boll ordentligt. Vi spelade även Svenska cupen mot Sveriges bästa lag, LdB FC. Förlust med 3-0 men ett resultat som jag är hyffsat nöjd över. Allt under tvåsiffrigt går bra mot så här bra lag, haha!
Juni – Serien rullade på och vi vann flertal matcher på raken. Nollan hölls ofta och självförtroendet var högt. Go Zecira!
Juli – ”Nordic open tournament” spelades med landslaget i Norge, Alta. En turnering man sent kommer att glömma. Har aldrig varit med om att en hel by varit så engagerad i en flickturnering. Men visst, den turneringen innehöll massor med kommande stjärnor. Jag lovar. Vi fick till och med en låt skriven, ”Let´s play on top of the world”. Det gjorde vi faktiskt, spelade i världens nordligaste stad, Hammarfest.
Tog flyget direkt från Norge till Göteborg där jag skulle spela Gothia cup för första gången i mitt liv. Tror det var den sista gången också, fy vad tråkigt! Hade så höga förväntningar och hade hört så mycket att när jag väl kom dit var det en stor besvikelse. Resultaten gjorde inte det hela bättre och vi åkte ut i kvartsfinal. PINSAMT.
Augusti – Efterlängtade höstsäsongen tog fart igen och vi fortsatte att dominera. 1:a i tabellen, Stattena IF. Det trodde ni inte va…
September – En månad då allt skulle vända plötsligt. En match mot Glimåkra i skinande sol och ett Stattena som faktiskt kändes lite lojt. Då kom skadan, 13 minuter in i matchen. En fotskada som skulle medföra en hel del komplikationer och någon månad utan fotboll. 
Oktober – Jag kämpade med min skada samtidigt som jag såg på hur mitt lag tappade det stora övertaget vi hade i serietabellen. Jag ville tillbaka och spika igen där bak, men det gick segt.
Men vi vann serien och ett kval till Superettan väntade. Jag hade redan varit i kontakt med LdB och hade träffat dem flertal gånger. Det gjorde det hela ännu mer spännande, jag ville ta upp min moderklubb till Superettan. Jag kämpade hårdare med min skada.
Jag spelade kvalet med en hårt tejpad fot och en tuff smärta i den. Jag ville vinna till varje pris.
Vi spelade i en grupp om tre lag och vi hade guldläge inför sista matchen. Vi kunde förlora med 1 mål skillnad. Men vi, Stattena, snubblade på mållinjen. Alla ville inte det lika mycket som jag och man såg tydligt att vissa hade ställt ut skorna innan matchstart. Tårarna rann efter matchen och jag hade ett skäl att gråta. Det skulle vara min sista match med Stattena och ingen visste att kontraktet med LdB redan var påskrivet. 
Jag gjorde valet att inte berätta till någon om mitt kontrakt förrän alla matcherna var färdigspelade, det här fick inte påverka vårt spel i kvalet.
November – Övergången till LdB FC blev officiell och det här blev en intensiv månad. Både klubb- och skolbyte nästan samtidigt var inte lätt och jag kände att det hände för mycket. Men så fort träningarna med det nya laget kom igång så släppte det och pusselbitarna började falla på plats. Det var skönt att dra iväg på EM-kval för att skingra tankarna…
Spelade Cup Kommunal, gruppspel. Vi förlorar första matchen mot Halland med 2-0 och besvikelsen var stor. Även ett resultat som betydde att vi nu är tvungna att vinna vår kvalmatch mot Bohuslän för att få spela slutspelet. Revanschsugna är det enda som finns med på kartan.
December – Årets sista månad och fotbollen började trappa ned för året. Laget tog uppehåll men jag körde på ett tag till. Jag blev uttagen till korintlägret på Bosön för några få utvalda från de olika landslagen 93-96. Ett läger där jag snabbt insåg att det inte är långt till nästa steg. Snart är jag där.
Ser fram emot nästa fotbollsår och hoppas på fler framgångar. I och med klubbytet är jag säker på att det här kommer vara ett kanonår med massor utav nya erfarenheter.
Önskar er alla detsamma och ett härligt GOTT NYTT ÅR!
/ZeciraMusovic
Zecira Musovic bloggar här på Alltid Fullsatt. Landslagsmålvakten har tagit steget från Stattena till LdB Malmö inför nästa säsong.
