Mina Tankar och mitt tyckande ….
Undrar om detta är min grej, att skriva alltså.. Att tycka är min favoritgren, att tycka om saker generellt men kanske om fotboll i synnerhet det gillar jag skarpt. Många har nog en uppfattning av att jag enbart t y c k e r om domare men jag hävdar med bestämdhet att det är myt, jag har åsikter om domare absolut men även om spelare, tränare, sportchefer, lagledare, klubbchefer och egentligen alla som på något sätt har med fotboll att göra….. Finns det något värde i det jag tycker? I det stora hela Nej men jag tänker nog fortsätta tycka ändå… Det finns ingen ambition att någon ska tycka precis som jag, jag uppskattar när människor tycker annat än jag, det kryddar diskussionen, gör den levande och intressant. Jag vill inte att någon ska ta illa vid sig, jag vill inte nödvändigtvis skapa opinion för mina åsikter utan dessa raderna är tänkt att vädra åsikter och kanske det kan vara underhållande… om inte så slutar jag naturligtvis direkt… Alltid fullsatt kommer nog ge mig feedback, läsare kommer sannolikt göra likaså.
Ironi har en stor plats i mitt liv, jag använder ironi mycket. Känns relevant och nämna detta tidigt. Jag använder även överdrifter som en del i min retorik, det skapar nyfikenhet hos lyssnaren, verbalt är det suveränt, i textform veti-fan.. jag provar..
Säsongen har kommit in i 6-7 omgångar, den tiden på året där serien brukar ”sätta” sig. Där topplagen befäster sin plats och bottenlagen börjar få ångest. Vi i OranjeVejby har fått en schysst start på säsongen, vi har 5-1-0 å 16p å är gröna på textTV. Häftigt naturligtvis. Vi har spelat oerhört bra försvarsspel och släppt in 3 baljor på 6 omgångar vilket är suveränt, vi har gjort 13 mål vilket är lite för ett topplag men så länge poängen ramlar in är vi nöjda såklart. Just sättet att hämta 3 poäng är intressant tycker jag. Efter vår vinst mot Linos gäng blev jag nästan hånad efter matchen pga sättet vi vann.. obegripligt för mig men Linos tes var att vi hade tur och att tur inte betalar sig över en serie på 22 omgångar, att vi inte kan räkna med att bra försvarsspel kommer belöna oss över tid, att vi vann på motståndarens misstag å inte våra egna ”bländade” anfallskombinationer… Surt sa räven tänker jag… Jag tror på ordning och reda, noggrannhet å tålamod och om motståndaren då tappar tålamod och vi kan utnyttja deras misstag tycker jag det är en del av spelet. Att vinna ballpossession ger inga poäng, speciellt inte i Div 5. Jag gillar raka, enkla vägar till motståndarens planhalva och mål. Jag gillar omställningar med fart, få passningar på egen planhalva.. Jag lever med att motståndaren äger boll i all oändlighet på egen planhalva för när vi är 5-6 man mellan boll å vårt mål e de fan ingen som gör mål på oss (nästan ingen iaf). Jag vill räkna poäng inte % i bollinnehav. ”Fin” fotboll är ett begrepp som för mig är direkt kopplat till resultat å inget annat…
En annan del av fotboll är uppställningen på papper, 4-3-3, 4-4-2, 4-2-3-1, 3-5-2, 3-4-3, 4-4-1-1 eller som Spanien 4-6-0…. Under förutsättning att det finns någon substans i dessa siffor hos tränaren så är jag stark förespråkare av 2 forwards, 2 spelare som lägger 80-85% av sitt sammanlagda arbete på anfallsspel och som tillsammans kan sysselsätta en flock av motståndarens spelare under matchen. Att spela med 1 ensam forward har jag oerhört svårt å se vara framgångsrikt då kravbilden på spelare runt omkring den ensamma forwarden blir gigantisk. Att HIF-Roar kan kräva det av sina heltidsproffs är en sak men kan vi på amatörnivå ställa det kravet på våra spelare? Jag är skeptisk!!
Att vara tränare i Div 5 i förhållande till div 2 är ”spännande”. Färre tillfällen i veckan, närmare till bortamatcher skapar möjlighet till större närvaro i hemmet (min fru har fortfarande inte riktigt definierat om det är bra eller dåligt). Baksidan är såklart färre tillfällen med laget, att kunna träna på att göra saker tillsammans på plan, att kunna ”nöta” in beteende som i pressade situationer under matcher kommer naturligt. Som tränare får man även höra de mest udda anledningar till att man som spelare inte kan närvara på träning.. Klipptid, övningskörning, mellobiljetter med svärmor, ingen barnvakt, semesterresa, hockey-VM med pappa etc… jag har nu infört att jag vill bara veta om man inte kommer… ingen anledning behövs!!!
En sista reflektion av hur olika vi kan uppleva saker kommer ifrån vår senaste match mot Ödåkra på Toftavallen. Under matchen, mellan bänkarna stod det 3 killar (14-16år gissar jag) å lekte med en boll. En var klädd i en tröja med Eskils klubbmärke, en i en Högaborgströja.
Och efter 25-30 min i första halvlek sa den ene killen till mig: ”Du kompis, e du tränare?”
Jag svarade: ja
Han sa: varför har du bara gamla gubbar i ditt lag, vågar du inte släppa fram dom yngre?
Jag svarade: Detta e Oldboys, jag får inte spela med juniorer..
Han svarade: Ok då fattar jag mannen”!
Medelåldern i Vejbys gäng den matchen var 22,6 år….
Allting ligger i betraktarens ögon å då e fotboll enkelt. När matchen e slut ser vi på resultattavlan. Vem som var bäst för dagen. Allt annat är subjektivt och egentligen ointressant…
Nu när jag läser mina rader ser jag att jag har startat beiget som fan, inget kontroversiellt alls egentligen (å inte en rad om domarledarskap)… Om jag får fortsätta att sätta mina tankar på pränt så hoppas jag att jag skärper till mig. Time will tell…..