Att vinna matcher på övertid är de skönaste segrarna som finns. Lägg därtill att arenan är knökfull, det är derby mot största rivalen och att jakten på fortsatt serieledning ligger i potten. Då kan man tänka sig hur otrolig skön seger det var i lördags för oss. Vinst med 2-1 mot Varberg där vår målkung Victor Sköld nickar in sitt 19-e mål för säsongen i 94-e minuten. Glädjen var förstås total och inte blev den sämre igår när Sundsvall tappade poäng i jakten på oss.
Jag själv fick sitta på läktaren och titta på matchen med tanke på mitt brutna ben i handen. Det är första gången som jag sitter sidan om och tittar och jag kan lugnt konstatera att det inte är något jag vill göra igen. Känslan av att vara helt maktlös och inte kunna påverka resultatet är väldigt jobbig och nervositeten är mycket större än när man spelar själv. Inte blir det bättre av att det blir årets mest spännande match. Men lagets lyckades till slut att avgöra och nu är det endast (förhoppningsvis) två matcher kvar av säsongen och vi har gett oss ett fantastiskt läge inför de tuffa avslutningsmatcherna. Först bär det av mot Degerfors på lördag, där jag åter igen får sitta och våndas på läktaren, sedan är det hemmamatch mot Ängelholm i början av november.
Rehabiliteringen av min hand går väldigt bra. Operationen blev lyckad och jag tog bort gipset mindre än en vecka efter. Nu har jag fått specialskydd konstruerade så att jag ska kunna träna lite lätt från och med denna vecka. Sen får vi se hur handen reagerar på lite tuffare stötar, själv vill jag bara ösa på men läkarna försöker att stoppa mig så gott det går. Ibland får man väl lyssna på lite klokare människor än en själv tyvärr.
Som rubriken antyder vill jag också passa på att nämna några rader om en viss Larsson. Och nej, det är inte Henrik Larsson, utan Fredrik Larsson. Fredrik är en före detta målvakt i HIF, mannen som stod bakom Sven Andersson under väldigt många år och som till slut fick chansen efter att ha envist kämpat i många år. Tyvärr tog karriären slut för tidigt pga. en krånglande rygg och Fredrik fick sluta med fotbollen och inleda en civil karriär. Detta i kombination med att han blev målvaktstränare.
Jag har spelat fotboll i drygt 20 år nu och har därför haft ett antal målvaktstränare, t.ex. min pappa i många år, Leif Troedsson och Christian Ljung i HIF, Mats Larsson ett antal år i Lund och nu Timy Karlsson i Falkenberg, m.fl. Min pappa har betytt mycket med sitt brinnande intresse och för att han har tränat mig i många år och ställt upp med körning till och från träningar. Men för min utvecklings skull betydde Fredrik Larsson otroligt mycket på kort tid. Tyvärr blev vårt samarbete bara lite drygt ett år då han och Lunds BK inte kom överens om en förlängning. Men detta dryga år lärde Fredrik mig så otroligt mycket som jag har med mig idag och tänker på väldigt ofta.
Jag vill påstå att de bästa tränarna för att utveckla individen i stort sett alltid är de som själva har varit på hög nivå. De vet hur vi spelare tänker, de har varit i liknande situationer och de kan alltid dela med sig om vad som krävs på en högre nivå. Sen är det förstås en helt annan sak att vara en bra lagtränare, men för individens skull tror jag erfarenheten av spel på hög nivå är det bästa verktyget. Fredrik var min första tränare som kunde berätta detta för mig och få mig att inse vad som krävs för att man ska ta ytterligare ett kliv. Det är så otroligt många som slåss om de sista platserna på elitnivå och därför är det alltid de små detaljerna som kommer att avgöra. Det kan röra sig om en liten ändring i fotställningen i utgångsläget, vad du ska äta på matchdagen, hur du ska styrketräna eller hur du ska dirigera dina medspelare. Alla dessa detaljer var Fredrik otroligt kunnig på och en mästare på att betona och få mig att förstå hur viktiga de är.
Andra målvaktstränare som jag har haft är mer välutbildade inom målvaktsträning och är väldigt duktiga på träningsmoment, men det är just att kunna förmedla hur det var att spela högre upp och att trycka på små detaljer, i framförallt matchsituationer, som gjorde mig bättre som gör att Fredrik betydde så otroligt mycket för mig. Fredrik hade också väldigt höga krav på träningarna och det gick verkligen inte att gå på 90 %. Jag har mycket att tacka honom för och det ångrar jag idag att jag inte har sagt tydligare till honom. Tyvärr har vi tappat kontakten i dagsläget, men om han följer mig hoppas jag att han vet att han har en väldigt stor del i mina framgångar på senare år.
Otto Martler är målvakt i Falkenbergs FF som slåss om en plats i allsvenskan 2014. Läs alla hans inlägg här. Du kan också följa honom på Twitter: @OMartler