Eskilsminne DIF inledde långhelgen med att ta emot Glimåkra redan på torsdagen. Vi har sedan haft en matchfri helg för att ladda upp inför det tuffa spelschema vi nu har framför oss med bortamatch mot Skurup på onsdag, bortamatch mot Karlskrona på lördag, hemmamatch mot Fjälkinge (DM) på tisdagen efter det, derby hemma mot Hittarp på lördagen därpå och Lörby borta på onsdagen efter det, innan vi har ca 1,5 vecka ledig från matcher under studentveckan. Så med andra ord blir det mycket matcher på kort tid och tre veckomatcher i rad.
Om vi går tillbaka till det som varit innan vi siktar på det vi har framför oss så är det matchen mot Glimåkra det ska handla om nu. Det var alltså i torsdags som Glimåkra kom på besök. Vi har tidigare mött Glimåkra så sent som i vintras i en träningsmatch där det slutade 4-0 till oss, men det var ingenting vi lade någon större vikt vid då vi visste att det kommande mötet inte skulle speglas speciellt mycket av den matchen. Ny plan, tävlingsmatch osv. Efter två förluster var det lite av ett måste att komma tillbaka på vinnarspåret och börja plocka poäng igen så visst fanns det en viss nervositet hos Eskilstjejerna när det var dags för match.
Med stort hopp och mycket vilja fick de gul-blå randiga sämsta möjliga start och hamnade i underläge redan efter tre minuter då Glimåkra lyckades trycka in en av, vad som skulle visa sig, många farliga inåtskruvade hörnor där vi tappade markering. Givetvis tungt och surt men på ett sätt bra då vi hade 87 minuter på oss att vända. Inget av lagen bjöd på en bländade fotboll och det var en ganska dåligt utförd fotbollsmatch med inget vidare spel. Eskil vek dock inte ner sig på något sätt efter en tidig motgång och även om spelet inte stämde och det var många passningar i blindo och utan adress så höll vi uppe laget och satte press på Glimåkra. Maja Ahlm hade ett friläge där avslutet tyvärr räddades av målvakten och vi hade även några farliga inspel och hörnor som inte förvaltades. Glimåkra hade i sin tur även några farliga hörnor men inte mycket i övrigt i spelet. En gång kom de igenom och sköt precis utanför Linas högra stolpe. Det dröjde till 30 minuten då Linnea kommit över på högerkanten för att slå en frispark som gick förbi i princip alla och slutade upp på andra kanten där Lana befann sig, hon spelade på en felvänd Nore som vände upp sin back och slog in bollen som slutade upp till höger i straffområdet där Linnea tryckte in bollen på ett tillslag i målvaktens bortre hörn och äntligen var det kvitterat! Eskil hade sedan ett fortsatt tryck halvleken ut och det lönade sig när Maja lyckades få med sig bollen tack vare en hög press av flera Eskilsspelare och enkelt kunde lägga in bollen till höger om deras målvakt. 2-1 i 44e minuten höll sig halvleken ut och Eskil hade vänt.
Vi kände nog alla att spelet inte riktigt stämde och vi hade sagt innan matchen att det viktiga var inte hur det såg ut utan allt som räknades var tre poäng. Det återstod dock 45 minuter och därav var det inte läge att slappna av. I andra halvlek skapades det inte mycket farliga målchanser från något av lagen förutom på fasta situationer. Vi lät Glimåkra rulla boll i backlinjen och var kompakta och därför tvingades dem slå långa bollar som det inte blev så mycket av eller som gick ut över sidlinjen. När Eskil hade boll var det ganska stressat och passningarna satt fortfarande inte. Stundtals försökte vi få deras backlinje att jobba felvända och göra det jobbigt för dem, vi hade några omställningar som dock inte blev till något farligt, men i övrigt fokuserade vi på att ligga rätt i våra positioner och framförallt göra det trångt för dem i mitten. Som sagt var det inget skönlir, men det var en oerhörd lättnad och glädje när domaren blåste av. Vi skulle ha tre poäng och det fick vi och det förtjänade vi. Allt annat var där och då mindre betydelsefullt och känslan hos alla och som lag blev genast bättre.
Vi kan även officiellt avslöja att vår kära lagkapten Maja kvällen innan fick uppleva något alldeles fantastiskt och vi alla delar denna stora glädje med henne. På onsdagen den 13e mars friade hennes kära Emil efter 100 månader tillsammans. Och ja, hon svarade JA! Vi är alla otroligt glada för bådas skull och Maja firade med både ett mål och tre poäng och gjorde alla nöjda. Hela Eskilsminne IF önskar ett stort grattis!
Linnea Rundqvist
Spelare i Eskilsminne och bloggar här på Alltid Fullsatt.
