Snart startar de afrikanska mästerskapen ”Afcon 2013”. HIF:s bidrag är som bekant mittfältaren May Mahlangu, men vilka chanser har han att ta en plats i laget? Alltid Fullsatt tar hjälp av vår bloggare här på sajten, förre HIF-tränaren Stuart Baxter. Han är coach för ligaledaren Kaizer Chiefs med åtta spelare i landslaget och har ju själv varit förbundskapten för Bafana Bafana. Vem kan bättre analysera Mahlangus och landslagets chanser i hemmamästerskapet?
Stuart Baxter har firat jul med familjen i huset hemma i Strandbaden utanför Höganäs. Det blev förstås ett kärt återseende med hunden Chester. Golden Retriever-hannen bor furstligt på gård i Torekov under tiden som Stuart, hans fru och yngsta sonen är i Johannesburg.
När han kommer tillbaka till Sydafrika ska han dra igång träningen med laget och har tackat nej till tv-jobb för den stora tv-kanalen i landet. För Alltid Fullsatt delar han dock med sig av sina expertkommentarer. Snart framgår det ganska klart att ett mästerskap i Sydafrika inte per automatik innebär succé för hemmanationen.
– Spelare som Shaun Bartlett och Lucas Radebe är inte med längre. Den enda stora stjärnan som Sydafrika hoppades på tackade nej.
Stuart pratar förstås om Steven Pienaar. Skillnaden för Sydafrika med eller utan mittfältaren från Everton är betydelsemässigt jämförbart med Sverige med eller utan Zlatan Ibrahimovic. Men problemen stannar inte där. Det stora bekymret är måltorkan.
– De har inte gjort många mål. De vann mot Gabon, men alla de mött har varit sämre eller reservbetonat eller så har det varit matcher där motståndet experimenterat. De fick stryk mot Zambia och mot Norge som inte kom med bästa lagen. Den forward som visar framfötterna och gör något mål kommer också spela varenda match. De skriker efter en forward som kan göra mål. Bernard Parker har gjort mål i Kaizer Chiefs, men då har det varit i sin favoritroll. I landslaget använder de honom som en ren nummer nio-spelare.
Den förre HIF-tränaren kan prata hur länge som helst om Bafana Bafana – landslaget han själv coachade under åren 2004 och 2005. Vi kommer in på HIF och Malmös bidrag till de afrikanska mästerskapen – May Mahlangu och Tokelo Rantie.
– Rantie har fått lite chanser och jag tror han har lite högre status än May Mahlangu, för de ser nog Rantie som en joker. Men han måste göra mål och bekräfta att han är den som ska ta nummer nio-tröjan. Han hade passat bra på topp och hade varit bra att ha i djupled med en tillbakadragen Bernard Parker med mycket boll in i boxen. Som de spelat nu blir det en konstig blandning av mycket bollinnehav och många inlägg.
– De öppnar planen med yttermittfältarna och det blir inlägg mot folk som inte är lämpade eller kan attackera bollen. Har du en Chris Sutton eller Henrik Larsson kan man lägga in bollen i de farliga områdena. Man gör det om man har en Peter Crouch eller som Manchester United med Robin van Persie och Wayne Rooney. Då kan du slå de inläggen runt ytterbacken in i den farliga ytan vid främre stolpen. Men du gör det inte om du inte har kvalitet på kanterna – eller i boxen. Plan B är att hålla i bollen. Det blir en konstig blandning.
Stuart avbryts av Chester som nu är en blöt hund efter kvällsrundan. Efter lite hundsnack och några strykningar över ryggen fortsätter han:
– I mitt lag spelar Parker som shaddowstriker, en nummer tio som kommer lite halvvänd och bakifrån och inte en som stångas mot en stor mittback eller som kommer löpande i korridoren. De hoppas att Parker blir deras store målskytt, men med tanke på positionen så är jag inte så säker.
Namnet Bernard Parker klingar bekant i HIF-kretsar. Han var ett tag aktuell under sommarfönstret 2011 och även tidigare under MFF-lupp. Nu för tiden är han Stuarts viktigaste spelare hos ligaledaren. I ”Boys Boys” ses han alltså av förbundskapten Gordon Igesund lämpa sig bäst i rollen som toppforward.
– Men de har inte kamikazepiloten där inne som de hade behövt. Jag skulle vara försiktig med inläggsspelet. Jag tror i stället att deras chanser är att komma till bra läge utanför straffområdet och att det är de fasta situationerna som kan avgöra. Det finns en mittback från Chrystal Palace och en från Orlando Pirates som kan hota.
I senaste träningsmatchen mot Norge (med HIF:s Ardian Gashi i laget) blev det noll mål framåt och förlust med 0-1. Malmöanfallaren Tokelo Rantie fick chansen i andra halvek när han ersatte Katlego Mphela.
– Mphela var deras toppmålskytt i VM senast. Han har varit skadad och bara tränat ett par veckor och försökt skynda för att få honom i form. De har lite panik.
Den sydafrikanska truppen bygger på inhemska spelare. Landet saknar stjärnorna och spelare som gör succé i Europa. May Mahlangus framfart i allsvenskan möts av en axelryckning hos den fotbollsintresserade sydafrikanen. Mahlangus status är inte särskilt hög i hemlandet, menar Baxter.
– Det överraskar mig att han inte har högre status. Men jämför jag honom med spelare som går före honom i laget så blir jag också förvånad. Jag blir besviken för hans del. Jag vet inte om det är för att folk har en överdriven tro på den inhemska ligan, eller om det är brist på respekt för den svenska ligan eller de utländska ligorna. Samtidigt blir du mer populär som förbundskapten om du tar med inhemska spelare.
– Jag var aldrig den som föll för det trycket och därför blev jag inte så populär som man annars kan bli. Den nuvarande förbudnskaptenen har satsat väldigt mycket på inhemska spelare och vet att han får mer tålamod. Han vet om att hans chanser att överleva är att skapa ett bra lag med så många spelare som möjligt från den inhemska ligan. Möjligtvis får May Mahlangu lida för detta. Jag tror inte att de chanser han får att visa upp sig är tillräckliga.
May Mahlangus huvudkonkurrent om en plats på mittfältet är ”Ye-Ye”, som är Stuart Baxters egen spelare i Chiefs.
– Han har fått mycket speltid i matcher där May inte fått någon alls och jag tror inte att May är ett dugg sämre. I vissa delar har May mer spetskvaliteté i och med att han ofta landar i straffområdet och att han snabbt tar sig tillbaka. Ye-Ye är kanske lite kvickare med fötterna när han kommer runt boxen och kan öppna upp med sitt växelspel. Den andra platsen på mittfältet har Dean Furman, som har en mer sittande roll.
Stuart Baxter har aldrig haft May Mahlangu i sitt stall. Stuart hann lämna HIF innan May Mahlangu efter lån till IFK Hässleholm kom till HIF. Han peak i Helsingborg kom 2011. Den säsongen gav honom priset som bästa spelaren i allsvenskan. Utvecklingen under 2012 har dock inte gått som förväntat. Eller har det kanske det?
– Ja, jag tycker att det är logiskt. Han satsade stenhårt på att komma till en klubb utomlands och så blir det ingenting och han får en svacka. Han ser kanske afrikanska mästerskapen som ett skyltfönster och när man inte får chanserna man vill ha så blir det tufft. Men det är fotboll. Man måste hålla huvudet uppe och fortsätta spela. För mig är det en överraskning att han inte får fler chanser i landslaget. Men media tar inte heller parti för honom utan skriver att han måste vänta på sin chans.
Trots en sämre säsong i allsvenskan har May Mahlangu blivit ett hett namn på transfermarknaden. Säkert är det europaspelet som gett eko hos klubbar som turkiska Gencerbirligi och franska Valenciennes. Vad är då bästa valet för en spelare som May?
– Frankrike hade nog varit bäst. Turkiet är också ett steg framåt och oavsett blir det en tuff liga var han än hamnar.
Varför hade den franska ligan varit bäst för honom?
– Går han till Frankrike så får han sympatier i Sydafrika och accepteras som en bra spelare. Om han hamnar i Turkiet kanske det mer blir att ”man får ha koll på honom”.
Sydafrika möter Cap Verde i premiären. Men först väntar genrep nu på lördag. Det blir spännande att se hur mycket speltid May Mahlangu får mot Algeriet.
Vi lämnar mästerskapet åt sitt öde. Pratar om tiden som Halmstadstränare och när han träffade Arsene Wenger första gången. Det var på en tränarkonferens i Köpenhamn. Wenger ville värva en då 16-årig Niclas Alexandersson till sitt Monaco, minns Stuart. De har hållit kontakten sedan dess och vägarna har korsats mer än en gång.
På söndag är tanken att han ska hälsa på sin vän i London och passa på att titta på Arsenal mot Manchester City. På kvällen tar flyget honom tillbaka till huset innanför murarna i kvarteret i Johannesburg.
På måndag startar träningen igen. Bara två dagar efter finalen i afrikanska mästerskapen väntar viktig match i ligan. Stuart har åtta spelare i landslaget som går på ett par veckors semester efter mästerskapet…
Thats life. I Sydafrika.
LÖRDAG: Om den usla anfallaren som sadlade om till att bli en av världens bästa målvakter.
Text: Torbjörn Dencker
[email protected]