Något ringrostig åkte jag – för HD:s räkning – till Olympia i dag för nystarten av 24Fotboll. När spelarbussen rullade in var det få som orkade dra på smilbanden. Förlusten och hackig sömn låg förstås bakom. Det släppte dock efterhand.
Simovic drog av byxorna på Accam och Gashi smög fram och satte en lavett i nacken på Sadiku (bilden) mitt under vår intervju. Förlusten var glömd.
Något som inte kom med i programmet är Sadikus val av landslag. Han går fortfarande och funderar och jag påstod att det hinner spelas ett VM innan han är färdig med sitt val. Han menade att det måste kännas rätt i magen först och då kvittar det om Roar Hansen utmålar honom som Sveriges bästa mittback INKLUDERAT utlandsproffsen. Albanien ligger för övrigt tvåa i sin kvalgrupp och har häng på Schweiz och har Norge och Island bakom sig. Om han väljer Albanien före Sverige får han troligen spela varje landskamp enligt Besart (själv alban) som var dagens bildproducent under inspelningen.
Medan jag väntade på Loret stod Roar Hansen högst upp på huvudläktaren och väntade på Hansson, Lindström, Chrisse Andersson och Gashi – det vill säga spelarrådet. Enligt de inblandade var det ett ordinärt möte utan dramatik. Jag skrek åt Roar att jag skulle locka fram något dumt citat av Sadiku. Svaret kom direkt där uppifrån:
– Det kan väl inte vara så j-vla svårt. Det säger väl mer om dig om du inte får ett dumt svar.
Jag hade också med Roar i programmet och det blev en intressant utläggning om ”helsingborgarna” och tålamod. HIF leder serien men folk skriker så fort det kommer en förlust på vägen. Det var som mannen på cykel som passerade på Stenbocksgatan i samma stund som bussen stannade. Han tyckte det kändes rätt i det läget att skrika ”sooopor”. Jag såg Sven Anderssons blick. Den var kolsvart.
Loret Sadiku liksom Peter Larsson har genererat bud till HIF – men Jesper Jansson bekräftar i 24Fotboll att det inte är aktuellt med försäljning av någon av mittbackarna. Buden är på tok för låga. Den enda Jansson hade räknat med skulle säljas före fönstret var förresten May Mahlangu, vilket hälseneskadan nu omöjliggjort. HIF kommer som det ser ut nu att behålla hela truppen.
Pratade med Walid Atta som såg fram emot kvällens U21-möte i Malmö. HIF vann med 3-1 efter två mål av Emma Boateng och ett av Erik Kronholm. När jag pratade med Erik Edman så hoppades han förstås på slutspel för U21, men att det samtidigt ställer till det för hela planeringen med resor till Sundsvall samtidigt som A-laget är mitt uppe i en guldstrid.
Två av de gladare på Olympia i dag var faktiskt Jere Uronen och Rachid Bouaouzan. Båda bekräftar att de tagit stora steg i rehabiliteringen och fick individuell träning av Edman medan övriga körde ett lightpass på plan 2.
Mattias Lindström visade skadan från gårdagen. Ni vet smällen som tog pang mellan benen. Nä, han drog inte av byxorna men pekade och menade att Høies knä hade sparat de allra ädlaste delarna i kollisionen. Men han haltade betänkligt fortfarande.
Skrev HIF-krönika till FotbollDirekt efter matchen i går, men av olika (tekniska) anledningar nådde den inte rätt adress och är alltså inte publicerad. Väljer därför att klistra in den här även om saker i rötmånadstider inte mår bra av att ligga till sig för länge:
Men det var Helsingborg som gjorde första målet och det fick kanske många Djurgårdare att fundera i ännu-en-förlust-termer. När Arnor Smáráson – efter sidledspassningen från Erlend Hanstveit – gjorde sitt livs första allsvenska mål var det också med isländsk ackuratess. En smekning intill bortre stolpen.
Så långt var det också en rättvis ledning där Djurgården dittills bara ägnat sig åt att springa i offsidefällor.
Godsway Donyoh är Djurgårdens motsvarighet till HIF:s David Accam. Han är givetvis inte där ännu, men håller sakta på att växa in i den allsvenska kostymen. Ardian Gashis bolltapp på mittplan bäddade för ghananens kvittering – ett mål som gav Djurgården ett lyft på mer än ett sätt. Akustiken i Tele2 Arena testades och i takt med att hemmapublikens röster ökade i styrka lyfte också hemmalaget spelet.
Djurgården spelade smart, låg nära motståndarna och vann väl den där kampen om mittfältet tack vare Simon Tibbling som helsingborgarna hade svårt att komma åt.
Elfsborgslånet Amadou Jawos segermål i den 81:e minuten kom efter ett konstant hemmatryck på läktarna och gav Djurgården tre oehört viktiga poäng. Runt om i städer och kommuner som Malmö, Solna och Göteborg jublades det förstås på twitter åt Helsingborgs förlust som spetsar till toppen.
Under aha-avdelningen:
* Emmanuel Boateng var ytterst nära att kvittera direkt efter inhoppet. Han är en framtidsspelare och blir högintressant att följa.
* Kenneth Høies räddning på det där skottet från Boatengs var på något sätt matchavgörande.
* Mattias Lindström reste sig efter smällen mellan benen. Det sneda leendet efteråt och under de stapplande stegen från situationen var en skön sekvens.
* David Accam är avstängd i nästa match. Där tappar HIF i styrka mot ett Norrköping som man inte slagit på Olympia på 13 år.
På söndag tar Malmö FF emot AIK. Det är den tiden på säsongen nu där de ”avgörande” toppmatcherna engagerar en hel fotbollsnation. Samma dag tar HIF emot IFK Norrköping medan IFK Göteborg åker till Södertälje. Jag tror att allsvenskan kommer få olika serieledare en bra bit in i slutet.
Roar Hansen sa förresten också: ”Ibland får man ta förluster. Man får tugga och svälja”. För HIF:s del gäller det också att spotta – upp sig alltså. Insatsen mot Djurgården lämnar frågetecken inför den fortsatta guldfajten.
Torbjörn Dencker