Eskilsminne får klara sig utan Lana Ademi de sista matcherna på hösten. Här bloggar hon själv om läget – och skadan i derbyt mot Hittarp.
Nu är det endast fem omgångar kvar innan säsongen 2015 är över. Nu väntar fem tuffa matcher där poängen är oerhört viktiga. Nu mot slutet har vi endast lag under oss i tabellen kvar att möta samt ännu ett derby mot Stattena. Vårt största fokus kommer vara att hålla oss kvar i tabellen och det är även därför som våra kommande matcher kommer spela väldigt stor roll.
Nu mot slutet kommer det så klart vara viktigt att man fokuserar på rätt saker och det gäller att ta poäng där man ska ta poäng. Det gäller att vi fokuserar på oss själva och på våra egna mål. Inte låta lagen vi möter styra vår spelidé utan att vi verkligen försöker spela på vårt sätt. Som vi gör bäst. Under säsongens gång har vi fått in väldigt mycket folk underifrån, precis som i vilket annat lag som helst så påverkas truppen när nya spelare kommer in. Det tar tid att lära känna varandra, förstå sig på varandra(både på och utanför plan) Men jag vill ändå poängtera att de som lyfts upp kommit in i gruppen väldigt bra och växt en hel del under säsongens gång.
Tyvärr kommer jag inte kunna vara delaktig i de sista omgångarna. Under helgens derby mot Hittarp, skedde det som man skulle kunna säga är varje fotbollsspelares mardröm. Det vände från att vara en superdag till att vara en av de värsta dagarna i mitt liv. På bara ett ögonblick. Det var en go känsla i laget under uppvärmningen och alla var taggade, det var ju trots allt derby. Vädret var dock inte det bästa, planen var slaskig och väldigt hal. Jag trillade minst tre gånger under de första tio minuterna. Alla dessa omständigheter förhindrade oss och Hittarp från att spela och rulla boll. Efter cirka 25 minuter kommer en djupledsboll, jag minns inte riktigt av vem, men den tar sig förbi hela Hittarps mittfält och backlinje. Ett perfekt läge för mig att utnyttja min snabbhet, så jag kommer löpandes mot bollen och det blir friläge, jag mot målvakten. Jag lägger bollen åt sidan, hoppar över målvakten och trillar ihop. Jag ser ett öppet mål och en boll men när jag försöker resa mig vägrar benen att lyssna. Under landningen halkar foten lite och knät tar stryk av all vikt. Under laddningen hörde jag även hur hela benet knakade. Det har man ju också hört flera gånger, vad det brukar innebära.
Vi åkte direkt in på akuten, för att kolla upp det. Där berättar läkaren att det tyvärr verkar vara korsbandet samt att ledbandet är stukat. Läkaren berättar att det är en vanlig fotbollskada, jag försöker vara lugn, skrattar lite sen svarar ”Jo det har jag hört”.
Men som man brukar säga: Nu är det bara att bita i det sura äpplet, och kämpa sig tillbaka.
Lana Ademi
spelare i Eskilsminne DIF