I ena änden av hallen håller Sven Andersson igång rutinerade Daniel Andersson och talangen Linus Müller. Längre in i bollhallen styr Roar Hansen och Kalle Björklund upp den passningsorienterade övningen.
– Många av övningarna är sådana som jag hållit på med länge och så gäller det att utveckla dem och översätta dem i HIF, säger Roar Hansen till Alltid Fullsatt.
Det blev en rolig onsdagsförmiddag med många, långa och livliga diskussioner. I slutet av passet bryter plötsligt Ardian Gashi in och ger sin syn på övningen (se bilden ovan). Roar och övriga spelare lyssnar men snart är alla inblandade i upplägget och sättet och banan bollen ska gå i.
– Det handlar om passningsvinklar och vem som ska kommma rätt till bollen utifrån de mönster som jag presenterar. Det är precis så här jag vill ha det för det hade varit tråkigt om de inte ställer någon fråga. Vi hade inte olika syn på idén. Ska jag vara ärlig så nördade vi, säger Roar med ett stort skratt.
Roar Hansen med sin gamle kompis Robert Pivac på ”gubbhyllan” efter träningen.
Nördade?
– Det var riktigt nörderi. Det handlade inte om att vi var oense utan om nörderi om till exempel vilken vinkel det skulle vara på bollen beroende på vem den skulle gå till. För folk i allmänhet så kan man nog betrakta övningen som fotbollsnörderi.
Att spelare lägger sig i träningen är han van vid och han välkomnar fenomenet.
– Så var det i Öster också. Där hade vi exempelvis Denis Velic som hade 15 000 frågor och varianter på det vi gjorde. Det är så det ska vara, för det bygger en trygghet. Man pratar man om små, små detaljer och de kan vara oerhört viktiga i slutändan. Det hade varit tråkigt om det varit halvkommunistiskt och att jag säger något och de inte har en enda kommentar till det.
Märkbart under träningspassen i januari är att Roar Hansen går runt och småpratar enskilt med spelare, som till exempel med Rachid Bouaouzan med flera under onsdagspasset.
– Jag brukar göra så. Jag har inte tänkt på det förrän du frågade. Det är självklart för mig.
Bara 14 utespelarevar på plats. May Mahlangu är i Sydafrika för spel i Afrikanska mästerskapen och Pär Hansson i Thailand med det svenska landslaget.
”Svullnaden har fortfarande inte gått ner”, berättar Jere Uronen på väg från Olympia.
Jere Uronen hoppar på kryckor och Joseph Baffo har också lång konvalecens. Dessutom dras både Alvaro Santos och Walid Atta med gamla kända skador.
– Det är klart att jag skulle vilja ha Alvaro Santos och Walid Atta i träning, men de har småkänningar. Inget superallvarligt. Det finns en historik på båda spelarna.
Robin Simovic – vad händer?
– Jesper Jansson vet bättre. Jag vet att de har flyttat fram processen. Jag har känt att det gått framåt, men hur nära det är vet jag inte. Jeppe håller på med det.
Paul Myllenberg är på väg ut för lunch när Alltid Fullsatt möter honom. Han kan inte säga mycket om Simovic-affären.
– Det är klart att vi gärna sett honom i träning här redan. Men det fattas en del innan vi är i hamn.
Tillbaka till Roar:
Finns det något som oroar dig?
– Nej.
En halvtimme senare stiger jublet från omklädningsrummet. På tv:n räddar Pär Hansson en straff mot Nordkorea och Sverige har vunnit sin första match i Thailand.
Text: Torbjörn Dencker
[email protected]
