Scroll down to the English version.
Sedan senaste inlägget har vi i Red Bulls spelat två matcher. Först på bortaplan mot Houston Dynamo, som precis som oss är med i slutspelsracet i den östra divisionen. Vårt bortaspel har så här långt i år ställt många frågor om hur vi verkligen vill spela. Många frågor som i denna matchen fick positiva svar. Vi lyckades vinna med 4-1 (1-1 i paus) efter en hård batalj. Vår spelide som vi utvecklat mer och mer de senaste veckorna sattes på prov under hela matchen. Defensivt lyckades vi freda oss bra förutom de första 20 minuterna då det var Hawaii fotboll. Men därefter var nyckeln gemensamt presspel och förflyttningar i stort sett över hela banan. Offensivt lyckades vi hålla bollen lite mer än vanligt och i avslutningslägena var vi oerhört kliniska. 10 avslut, 8 på mål, 4 i mål. Henry gjorde ett av målen, vilket är oerhört viktigt för hela laget. Är han på bra spel- och målhumör så öppnar det upp för oss andra. Eric Alexander gjorde ett skolboksmål och Lloyd Sam dansade ut sin glädje efter sitt mål. Att vi lyckades vinna en svår bortamatch på ett bra sätt stärker vårt självförtroende. Dels inför Toronto-matchen, dels för kommande bortamatcher samt att vårt tabelläge förbättrades än mer till att kunna knipa en av de fem slutspelsplatserna.
Helgen som gick tog vi emot Toronto FC hemma på Red Bull Arena, med slutresultatet 2-0 i vår favör. En härlig lördagskväll som upplagd för fotbollsfest med 20 grader i luften. Matchen blev som väntat tuff och det var många dueller över hela planen. Toronto har ett spelsätt som jag anser är chansartat. De skickar långa bollar mot sina forwards som duellerar och springer på allt, vilket i sig är jobbigt för en försvarare. De andra bollar som dyker upp efter långbollen försöker deras mittfält duellera om och vinner de den försöker de spela därifrån. Som motståndare till detta spelsättet är det viktigaste att hela tiden ha folk bakom boll och skydda varandras ryggar så att oförutsägbara skarvar, touchar, hopslag inte leder till målchanser eller att bollen går till en yta där vi inte är på rätt sida för att kunna skydda målet. Just den biten tycker jag vi klarade oss väldigt bra i mot Toronto, de skapar inte speciellt många målchanser tack vare att våra centrala spelare var fullt fokuserade på varenda boll och kunde således antingen vinna första bollen, ta hand om andra bollen eller avstyra deras anfall ut från de farliga områdena. Detta visar även statistiken på som säger att Toronto hade två skott på mål.
Även om det blev en hållen nolla och att vi lyckades avstyra deras skott på mål på ett föredömligt sätt finns det alltid detaljer att jobba på. Detaljer defensivt som handlar om gemensam press och när vi ska gå i press för att inte få laget utspritt. Många gånger startar anfallarna vår press lite för tidigt, vilket ger en dragspelseffekt över hela planen. Som tur var i denna match så skickade Toronto långt och de ytor som skapades mellan våra lagdelar lyckades de aldrig utnyttja med ett vårdat passningsspel.
Anfallsmässigt lyckades vi inte skapa speciellt många målchanser. Toronto låg lågt med sitt lag och började pressa precis över mittlinjen med sina anfallare. Vad vi behöver bli bättre på i vår uppspelsfas är att känna av rytmen och ha tålamod. Det gör inget att spela runt i backlinjen ett antal gånger för att locka upp deras lag. När de väl sätter in sin press så växlar vi också tempo, genom att försöker hitta in en skärande passning mellan deras anfallare och mittfält alternativt backlinje och mittfält. Mottagaren tar emot och använder få tillslag till nästa spelare som då ska vara rättvänd inne på deras planhalva. Från det läget krävs synkroniserade löpningar för att kunna hota i djupled och skapa ytor mot ett lågt stående motståndarlag och vi kan på så sätt med ett fåtal passningar och löpningar starta ett kontrollerat anfallsspel högre upp i banan. Tyvärr lyckades vi inte med denna manövern speciellt många gånger i matchen, utan det blev istället sidledspassningar och passningar med för låg risknivå vilket gör att motståndarna allt som oftast kunde styra våra anfall ut mot sidlinjen. Där ute är det svårt att göra mål.
Skillnaden på vårt sätt att försöka spela fotboll och mot Torontos långbolls alternativ är att jag anser vårt mer vårdade spel är kontrollerande. Kontrollerande att vi hela tiden har bollen inom laget och sätter upp spelet med kortare passningar som kan vara mer precisa och där vi försöka leta öppna ytor som kan skapa spelövertag i form av 2-1, 3-2 lägen. Svårigheten med detta sätt är de dagarna inte passningarna riktigt sitter, löpningarna inte är tajmade samt variationen i bedömandet om när vi ska gå framåt och med hur mycket folk inte är tajmat. Förra året spelade vi än mer än vad vi gjort denna säsong. Förra säsongen fick vi alldeles för många kontringar emot oss tack vare att vi flög framåt med alldeles för många spelare och samtidigt tappade vi boll i riskzonerna på planen. I år har vi inte varit lite mer försiktiga i vårt spel och spelat rakare vilket har fått effekt att vi inte kunnat styra och ställa i matcherna så som vi velat. Vi har inte haft lika mycket boll och på så sätt inte skapat det tryck på motståndarna högre upp i banan som vi vill. Dock vet vi om detta och jobbar med vår spelide i varje träning.
Tre raka vinster och en topplacering i ligan kan noteras. Fem matcher kvar på spelschemat varav tre hemmamatcher. Först ut är Dallas på söndag 2300 sv tid.
Markus Holgersson tog SM-guld, supercupen och guld i svenska cupen med HIF och har debuterat i landslaget innan han tog steget över till stjärnspäckade New York Red Bulls. Han bloggar om livet som proffs och New Yorker här på Alltid Fullsatt.
English version:
Since the last post, we have played two games. First an away game against Houston Dynamo, who, like us, are in the playoff race in the Eastern Division, then at home against Toronto FC. Our away games so far has fielded many questions about how we really want to play. Many questions in the game against Houston received positive responses. We won with 4-1 (1-1 at the break) after a hard battle. Our game-plan which we’ve developed more and more in recent weeks was put to the test during the entire match. Defensively, we played pretty well apart from the first 20 minutes. But then our key to success was a common pressing game and movements as a unit all over the field and we could closed them down in dangerous areas. Offensively, we were able to keep the ball a little more than we did this year on the road. In scoring situations we were clinical. 10 shots, 8 on goal and 4 goals. Henry scored one of the goals, which is extremely important for the whole team. When he’s feeling good it affects the other players in a great way. Eric Alxander scored a Euro-goal (as we call it in Sweden- a fantastic goal) and Lloyd Sam showed off his joy dance after his goal. We managed to win a difficult away game, which strengthened our confidence for the future.
Last saturday, we played against Toronto FC at Red Bull Arena, with the final score 2-0 in our favor. The game was predictably tough and there were many duels all over the pitch. Toronto’s play style is very simple. They send long balls to their forwards who’ll then duel and run on everything, which in itself is a hassle for a defender. After receiving a long ball their midfielders will try to compete and win and from there they would try to play. Because of this game style the most important thing for us is to constantly have people behind the ball and protect each other’s backs. With this defensive mindset unpredictable touches does not lead to scoring opportunities or that the ball goes to an area where we are on the wrong side of protecting the goal. We did a good job of simply being on the right side and protecting the danger areas against Toronto. Toronto did not create many scoring opportunities, thanks to our key players who were fully focused on every single ball and could either win the first ball, take care of the other ball or avert their attacks out of the danger areas. This also displays the statistics in saying that Toronto had two shots on goal. Even if we did a good job to keep them away from our goal especially on our 1/3, there are always details to iron out. Details about our pressing game defensively and when we’re going to go in the press and not allow the opponent too much of an open space between us. A few times our forwards start our pressing game too early, which gives an accordion effect across the pitch. In this game Toronto didn’t take advantage of our stretched team because they where too focused on playing long balls. But when we play against a team who likes to play on the floor and find passing in between it’s going to be a problem for us if we can’t keep our team tight together.
Attacking wise we didn’t create too many scoring chances. Toronto played very low with their whole squad down the field. Their strikers started to press just across the midline. What we need to get better at is when we try to play out from our back four against a low pressing team is to sense the rhythm and to be patient. It’s good to play the ball around in our back four just to bring up their team and posses the ball without loosing to much energy. When their forwards decide to press, then we have to switch rhythm and try to find an outlet in between their strikers and midfielders or back line and midfield. The receiver used few touches on the ball and move it to the next guy who has his face to our opponents goal. From there we try to get synchronized runs in behind to threaten in depth and create surfaces against a low-standing team. We can in this position start our controlled attacking game. Unfortunately, we did not succeed with this maneuver too many times in the game against Toronto, but our first goal came from a great pass from Bustamante in between their defending lines to Dax. We don’t off ten at this type of ball, instead we’ve played sideways with low risks on our passes which means that the opponents could press us out toward the sideline. And as you all know it is difficult to score from the sideline.
The difference in the way we try to play football against the long ball option is that we try to control our passing game instead of seeing where the ball is going to go after a long ball. With shorter passes we try to set up the game and play the ball into areas where we can create 2-1, 3-2 in our favor. The difficulty with this style are the days when we have a bad passing game and/or our runs aren’t synchronized. What is more important with this style is to understand when you as a player can go forward or not. Last year we had a better passing game than this season so far, on the other hand, we were flying forward with too many players and we were loosing the ball in dangerous positions on the field. This gave our opponents way too many counterattacks against us. This year we have played more straight up thru the field which eliminated a lot of the mistakes we made last season.
Three straight WINS and a top ranking in the League can be noted. Five games remain on the schedule including three home games. First up is Dallas on Sunday 5pm.
