Andreas Landgren vet inte när han kan vara tillbaka i spel igen. För Alltid Fullsatt analyserar han backlinjen och menar att försvaret ser minst lika starkt ut den här säsongen. Arkivfoto: Torbjörn Dencker
I fjol utsågs han till Årets HIF-are och svarade för sin bästa säsong någonsin. Alltid Fullsatt har träffat Andreas Landgren i en längre intervju om skadan, tankarna inför säsongen och hur han ser på försvarsspelet 2016.
– Jag tycker det ser hur bra ut som helst och lika bra som i fjol, säger 27-åringen till Alltid Fullsatt.
När Alltid Fullsatt gör en visit på Olympia håller Andreas och Mikael Dahlberg till i rummet där det också finns ett pingisbord. Det gäller att ha lite kul mellan alla rehabpass. Att gå ut och titta på träningen har har inte gjort så mycket. Det kan rent av vara plågsamt.
– Jag kollar lite, men det blir mest matcherna man ser. Jag har mitt att göra här inne i gymmet. Tids nog kommer jag vara där ute också. Att stå där och titta är bara att plåga sig själv, säger Andreas Landgren.
Andreas är ingen spelare eller människa som gräver ner sig. Han ser framåt och det är också optimism som andas när han får frågan om hans status just nu.
Andreas Landgren är på väg tillbaka. Foto: Privat
– Det går framåt nu om man jämför med några veckor sedan när vi stod på samma ställe och trampade. Vi har testat olika medel för att komma till nästa steg i rehabiliteringen. Nu känns det väl ändå som att det börjar gå framåt, säger han och fortsätter:
– På träningslägret var jag med på en del passningsövningar och målet var ju att jag skulle ta nästa steg successivt in i fotbollsträningen. Själva träningarna gick bra men det var det som kom efter träningarna som var negativa. Jag blev väldigt stel i min häl och jag kunde inte använda den på rätt sätt. Det var irriterat och stelt. Det vill de inte ha i den fasen i rehaben. Till en viss del är det okej att det blir lite stelt, men det gick långt över den gränsen.
Det är inte samma typ av smärta nu som under fjolårssäsongen då Andreas tvingades ta tabletter efter att ha fått ont efter matcherna.
– Att känna att man inte kan gå igenom träningarna till hundra procent och i efterhand gå och halta på eftermiddagen när du tränat på förmiddagen är inte okej. Vi har ändrat i rehaben och gått lite olika vägar för att nu varit nere på botten och vänt. Förhoppningen är att stegra träningen nu men att ta det lugnt på vägen. Så får vi se hur hälen reagerar på det.
Det är omöjligt att säga när Andreas är tillgänglig för spel i HIF igen.
– Ja det är det och det var det egentligen från första början. Jag hade en förhoppning att vara med i cupen, men det förstod jag snart att det var för snabbt att sikta på det. Nu blir det vecka för vecka som vi gjort hela tiden. Nu är det premiär i allsvenskan och där hade jag velat vara med. Men jag vet sedan förra året att det är en lång säsong. Första tre-fyra matcherna startade jag inte förra året för att sedan komma in och vara i bra form. Jag har kunnat jobba med kroppen ändå även om inte hälen hängt med.
Operationen gick bra och det har inte varit några komplikation med koppling till den. Det medicinska teamet har haft svårt att sätta fingret på varför det nu är irriterat kring hälen.
– Man var inne och rotade rejält i hälen och allt skulle vara bra, men ändå finns det något som inte klarar av den tunga belastning som det innebär att vara på fotbollsplanen. Det är möjligt att det går nu men jag har inte testat sedan vi var i Spanien, men det är skynda långsamt som gäller. De vill ha väldig kontroll på det innan jag tar nästa steg, för att inte hamna i en cirkel igen där det blir för hög belastning för tidigt.
Från att Henrik Larsson hade tre alternativ på positionen som högerback är valet just nu givet. Förutom Andreas Landgren går även Jonathan Larsson skadad (knä) och kvar återstår Viktor Ljung – nyförvärvet från Halmstad.
– Jag vet å andra sidan inte om det är där jag kommer spela, det får du fråga ”Henke” om. Men visst, det är typiskt när vi var tunna på högerbacken i fjol så såg det plötsligt ganska bra ut i vinter med tre spelare som kan spela högerback, även om Jonathan spelade division 2 förra året. Vi har Felix Bindelöv också. Så det är klart att det är tråkigt att det ser ut så här nu. Men det är bara en som ska spela så om det är fem andra eller en bakom kanske inte spelar jättestor roll. I en perfekt värld är förstås alla friska, säger Landgren och fortsätter:
– När det gäller Viktor som jag spelade med i Halmstad, så är han hur stabil som helst. Han spelade inte så mycket för han hade precis kommit upp i A-laget, men när han väl spelade så gjorde han det bra. Jag tror att han skulle kunna spela mittback också om det hade behövts. Det är en stabil allsvensk spelare.
I fjol kunde Arnor Smárason vara hjälpgumma och vikariera som högerback. Nu är han i Hammarby. Men enligt Landgren finns det hjälpgummor även i årets upplaga.
– Skulle det vara så att ingen av de naturliga högerbackarna kan spela så hittar man någon annan som kan gå in och göra det.
På andra kanten huserar Adam Eriksson som också får beröm av Landgren.
– Han har varit bra. Det är en stabil försvarare som har en förmåga att komma upp i offensiven. Han spelade 30 matcher i allsvenskan förra året.
Har det varit stor omsättning i truppen totalt sett till denna säsongen så är backlinjen inget undantag. Den 31 augusti ifjol lämnade Victor Pálsson för spel i Esbjerg och efter säsongen gick Jere Uronen till belgiska Genk. Högerbacken Adam Eriksson hämtades från Falkenberg, Viktor Ljung från Halmstad och Jonathan Larsson flyttades upp från egna akademilaget.
Mittbacken Calle Johansson har varit Henrik Larssons val bredvid Frederik Helstrup under tiden som Peter Larsson kört sin rehab och nu är det jämnt om platserna i mittlåset.
Jesper Björkman och Felix Bindelöv flåsar i nacken och vill spela.
– Jag tycker det ser hur bra ut som helst och lika bra som i fjol. Calle tar steg för varje match han spelar och Helstrup visar hur stabil han är. Det tycker jag att han gjorde förra året också. Bara för att han inte är ett stort namn som alla känner till sedan innan så tror jag många som har koll på HIF och allsvenskan kan jämföra honom med andra stabila etablerade mittbackar. Det tycker jag han visar hela tiden. Vissa andra klubbar har gjort dyra värvningar, men jag tycker att han är väl så bra om inte steget vassare än många av dem.
Vad blir nyckeln för att det ska fungera bakåt i år?
– När man ska försvara så handlar det mer om en backlinje, så det gäller att få ihop lagdelarna och att försvaret agerar som en enhet. Det tror jag är en stor nyckel, att man hittar samarbete mellan målvakt, backlinje, mittfält men även anfallarna.
Vad är uppfattningen om backlinjens position i år – står ni högre eller lägre som utgångsposition?
– Jag tycker inte att vi ändrar på något från förra året i försvarsspelet. Det ser ganska likt ut. Förhoppningsvis ska allting bli ett steg bättre.
Andreas Landgren – som fyllde 27 år för två veckor sedan – gjorde sin bästa säsong under fjolåret. Det håller han med om själv.
– När man blir årets HIF-are så har man gjort något bra. Det var väl framför allt att jag var stabil hela säsongen och kunde gå till mig själv efter varje match och säga att jag tycker att jag gjort en riktigt bra match. Till och med Tomas (Nilsson, på HD), som brukar sätta kassa betyg i tidningen, satte treor och fyror, säger han och sneglar bort på reportern som sitter längre bort i rummet som ska fungera som mixad zon i den nya läktaren efter matcherna i år.
– Jag kan inte minnas att jag satte en fyra, säger Tomas och ler.
Andreas fortsätter:
– I Norge där jag spelade högerback var det samma sak och jag har haft prestationer på samma nivå tidigare, men sett till jämnheten så var fjolåret det bästa. Sen var ju skadan tråkig men egentligen ren otur. Det är inget jag hade kunnat påverka på något sätt.
Många spelare har under åren vittnat om hur tufft det är att vara långtidsskadad. Spelaren får träna rehab på egen hand och är inte med i det vardagliga tugget på och utanför planen på samma sätt. För Andreas Landgren har det dock inte varit något stort problem.
– Det handlar lite om eget ansvar, hur mycket man är delaktig och sådana saker. Det är upp till en själv. Det blir annorlunda jämfört med att vara ute på planen, men jag tycker ändå att vi har så bra grupp där även de skadade spelarna är delaktiga. Det handlar också om att göra sig delaktig i omklädningsrum och i frågor runt om kring.
Då är det skönt att ha några år på nacken?
– Ja, det är det ju och om man slår ihop åren är jag nog den som varit i HIF längst. Jag kan stan, klubben och känner alla som är här och det gör att man känner sig hemma ändå.
Torbjörn Dencker
[email protected]
På lördagen ser ni en längre tv-intervju med Henrik Larsson och Linus Hallenius inför säsongen.
Läs också: Zlatan klar för HIF
