”Där stod jag med Cafú, Batistuta, Aldair och de andra. Jag fick inte ens upp bollen. Jag var så nervös”. I en längre intervju ger Solo Hammar sin berättelse av en lång resa i fotbollens tjänst som nu verkar ta sitt slut i Höganäs.
Solo Hammar är klar för Höganäs. Det blir förmodligen slutdestinationen i en lång spretig fotbollskarriär.
– Ja, nu känns det som att cirkeln sluts och att jag kommer ”hem”, säger anfallaren till Alltid Fullsatt.
Höganäs har alltid varit hemma för Solo Hammar. Hans föräldrar bor där och det är också där de haft sommarstället sedan 1975. Han växte dock upp i ett knattelag i Åstorp. Och resan därefter är minst sagt krokig.
– Jag måste vara värre än Tobias Grahn där, säger Solo och skrattar.
När Solo var tio år flyttade familjen Hammar till Spanien. Två år senare var han tillbaka – i Skara.
– Jag spelade i IFK Skara fram tills jag var 18 år och gjorde debut i A-laget i division 4 där när jag var 15-16 år.
En myndigförklarad Solo flyttade till Markaryd för studier på fotbollslinjen på folkhögsskolan där han hade lärare som Anders Linderoth, Lasse Jacobsson, Björn Andersson och Ingemar Nilsson.
– Jag gjorde något inhopp för Markaryds IF i division 1 den hösten. Men de var i princip nedflyttningsklara när jag kom dit. Jag stannade i två säsonger.
Därefter packade han ner bohaget och fotbollsskorna och flyttade till Malmö. Gamla IP blev nästa hemmaplan.
– Jag var i IFK Malmö i två säsonger. Första säsongen vann vid tvåan och gick upp i division 1, som är superettan i dag.
Efter militärtjänstgöringen blev det spel i Husie i division 3 i en säsong och därefter flyttade han till USA där han spelade collegefotboll.
– Det var riktigt kul. Jag gjorde nog 20 mål den säsongen, minns Solo.
Efter USA-äventyret spelade han i dåvarande Helsingborgs Södra. Vid den tidpunkten bodde föräldrarna i Italien. Runt millenieskiftet spenderade Solo tre veckor i Rom och fick faktiskt chansen att provspela med – Roma!
– Där stod jag med Cafú, Batistuta, Aldair och de andra. Jag minns att Capello och Nisse Liedholm stod vid sidan när vi spelare skulle ha en trixövning där man skulle ta upp bollen och hålla den i luften och ta sig framåt. Jag fick inte ens upp bollen. Jag var så nervös.
Det blev inget med Roma. Det blev Södra i tre säsonger.
– Sen var jag på väg till Högaborg, men jag blev skadad i den vevan och höll faktiskt på att lägga av då.
Det gjorde han inte. Jonstorp blev nästa adress, därefter Höganäs och sedan följde han med tränaren Sven-åke Landgren till Gantofta.
Karriären slut där? Icke. En säsong i Croatia följdes av spel i Bosna och nu var det nära Stattena.
– Stattena blev mer en slump eftersom Christan Jansson och Emil Sevä spelade där. Jag trivdes inte riktigt i Bosna och det var inte lika roligt med fotbollen.
Den fysiska statusen är det inget fel på, säger han. Han har hållit igång under vintern och Höganäs ska alltså inte vara oroliga för att det kommer en anfallare ur form.
– Jag har tränat med Höganäs i drygt en vecka och det känns bra. Laget ser intressant ut också. Det är bra tempo på träningarna och det finns många bra karaktärer och bra gruppdynamik. Burim (Nikqi) och Patrik (Svensson-Stoltz) är två engagerade tränare också.
Ramlösa Södra kontaktade Solo för några dagar sedan, men…
– …då var det för sent. Jag hade redan börjat träna med Höganäs och vill verkligen avsluta karriären här.
Avsluta, menar du det?
– Ja nu känns det så.
Solo har alltid varit anfallare. Eller vänta…
– Rabie (Salem) skolade om mig till yttermittfältare i Bosna, men det är inte min position.
Det är en targetspelare som Höganäs får nytta av under 2013. Han är fysisk stark, van att fördela bollar.
– Men jag är också djupledsspelare. Jag har rätt mycket rutin att dela med mig av. Men jag är inte i Höganäs för att utbilda de yngre, utan att slåss om en plats.
I Höganäs är truppen i stort sett spikad inför nästa säsong även om man hoppas att krydda med något mer. Assisterande tränaren Patrik Svensson-Stoltz är nöjd med det senaste nyförvärvet.
– Solo hörde av sig till mig och ville komma ut och träna med oss för att göra en satsning och avsluta karriären i Höganäs. Vi känner varandra sedan tidigare och jag vet vad man får av Solo. Han är seriös och vältränad och har mycket rutin och är samtidigt hungrig som en 18-åring. Jag och Burim är imponerade och ser honom som en spelare som kommmer slåss om startplatserna.
Nä, rutinen behöver man inte tvivla på i Höganäs. Och någon nervositet att ta upp bollen och trixa framför Nikqi & co lär Solo Hammar inte ha som på Olympiastadion den gången för 13 år sedan.
Text: Torbjörn Dencker
[email protected]