Alltid Fullsatt tog en fika med Jesper Birkfeldt och Jon Birkfeldt som båda fyller år samtidigt som de möts i division 2-derby. Foto: Torbjörn Dencker
På onsdag är det inte bara derby mellan Högaborg och HIF Akademi i division 2. Det är också matchen då bröderna Jesper Birkfeldt (målvakt i Högaborg) och Jon Birkfeldt (back i HIF Akademi) ställs öga mot öga. Dessutom: Båda fyller år just den dagen.
– Vi har faktiskt inte snackat så mycket om matchen, mer än att det kunde varit under roligare omständigheter med tanke på tabelläget. Det hade ju varit roligare att fajtas om en förstaplats än att komma över strecket, men den är ju lika viktig för det, säger Jesper Birkfeldt.
– Det är kul att möta Jesper. Men man tänker nog inte på det så mycket under matchen, för det gäller mer än så. Det är ett derby också, det får man inte glömma, säger Jon.
– Precis, det står mycket på spel för båda lagen. Vi lär inte smälla in i varandra så mycket på plan och det finns inte så mycket tid att tänka på vem som är vem i situationerna utan det är bara att smälla på som vanligt, säger Jesper.
Jesper fyller 23 år och Jon firar sin 19:e födelsedag när Högaborg och HIF Akademi drabbar samman i ett derby där viktiga poäng står på spel i bottenskiktet av division 2. Högaborg ligger sist och har fyra poäng upp till HIF Akademi som är på kvalplats.
Nu för tiden passerar födelsedagar revy och ganska obemärkt. I unga år var det något man delade broderligt på.
– Det man kan minnas tillbaka på är att man aldrig haft sin egen födelsedag. Man har alltid delat den med Jesper, säger Jon.
Fanns det avundsjuka, att till exempel Jesper fick den där radiostyrda bilen…?
– Nä, när vi var mindre så lånade vi grejor av varandra, säger Jon.
– I och med att det är fyra år mellan oss så fanns det olika intresse. Fick han lego fick jag kanske tv-spel, säger Jesper.
– Och då visste jag att jag skulle få det sen, att det trillade ner på mig lite, säger Jon.
– Sen önskade vi saker tillsammans så att vi fick lite större och dyrare presenter. Vi redde ut det också, säger Jesper.
Hur firar ni födelsedag nu för tiden?
– Just nu på onsdag ska vi spela fotboll och sedan ska jag snabbt hem och åka till jobbet, så det är inte så exklusivt. Sen är det alltid roligare att tänka tillbaka på en seger än förlust när man sitter på nattjobbet, säger Jesper.
Jesper jobbar som nattreceptionist på Hotell Mollberg i Helsingborg.
– Man har ju vant sig vid nattjobb efter tre år. Det finns ju resor i fotbollen som är jobbigare än andra, som nu Jonsered borta när jag hade två timmar hemma och 1,5 timme på bussen, spela match och sen hem igen och jobba.
Jon går tredje (av fjärde) året på fotbollslinjen på Filbornagymnasiet. Där läser han med spelare som Jonathan Olsson (Hittarps IK), Niklas Jönsson (HIF Akademi) och Jonathan Levi (Eskilsminne). På skolan går också flera spelare som till exempel Jesper Lundborg från HIF Akademi.
– Jag såg förresten inslaget på Alltid Fullsatt med Hittarp. Jonathan har alltid velat vara den där släpande mittfältaren och det var ju som han sa i intervjun, att han var lite ytterback i HIF men det var inte hans grej. Han är en typisk defensiv mittfältare som hjälper till. Han har en fin fot, säger Jon.
Jespers statusuppdatering på Facebook efter förra mötet mellan bröderna..
Bröderna Birkfeldt har mött varandra två gånger tidigare, båda i fjolårets division 2-serie. Jesper har bra minnen från de mötena.
– Det har blivit två segrar och två nollor på facit så här långt till storebror, säger ”Jeppe”.
– Jag hade varit skadad inför båda mötena, så jag kom in i andra halvlek i båda matcherna, säger Jon.
Andra mötet, på Harlyckan, var det nära att HIF Akademi kunde knipa poäng. Högaborg vann med 1-0.
– Då var vi en man mindre i 25 minuter efter Oscars utvisning, minns Jesper.
– Det var jag som fixade den utvisningen. Jag sprang förbi honom och sedan drog han ner mig, säger Jon.
Eftersom det skiljer fyra år mellan bröderna har de inte spelat ihop någon gång under sina unga karriärer. Jesper Birkfeldt började spela fotboll i Eskilsminne när han var tre-fyra år och redan där höll karriären faktiskt på att ta slut.
– Jag tror att jag fick en hjärnskakning efter att en kille trillat över mig, så jag la av efter det. Jag tog upp det igen när jag var nio år tror jag och då spelade jag i dåvarande Helsingborgs Södra i ett par år. Det var väl en kompis som gjorde att jag spelade där, för det var inte riktigt mitt område. Jag är uppvuxen på Gustavslund, så då ska det enligt logiken vara Eskilsminne eller Högaborg. Men jag hittade hem till slut, jag gick till Högaborg när jag var tolv tror jag.
Jesper Birkfeldt gör sin sjätte A-lagssäsong i Högaborg. Foto: Torbjörn Dencker
Medan Jesper Birkfeldt varit målvakt sedan den dagen han debuterade som knatte i Helsingborgs Södra (ingen annan ville stå i mål), så har Jon spelat överallt på planen.
– Jag har varit allting utom målvakt. Det började väl med att jag var mittback i Eskilsminne när vi började med elvamannaspel. Ett tag var det tomt bland innermittfältarna, så då tog jag steget upp.
Det har blivit två ungdomslandskamper – båda mot Finland med P16-landslaget.
– När jag kom till HIF som 15-åring så var jag yttermittfältare eller anfallare och det var så jag kom med i Skånelaget och landslaget, berättar Jon.
Jon började alltså i Eskilsminne som tre-fyraåring och stannade tills den dagen Nisse Larsson och Jonas Ohlander ville se honom i träning hos HIF.
– Allting kändes bra, så jag gick över.
I ungdomslaget i HIF hade han Christer ”Krödda” Olsson (tränar Eskilsminne dam idag) som tränare. När han flyttades upp i HIF Akademi inför förra säsongen så var han uttalad ytterback.
– Året innan, i U17-laget, drog jag ledbandet i knäet och var borta i ett halvår drygt. Om jag skulle vara kvar i HIF så var det ytterback som gällde. Det gick över förväntan förra året, både för mig själv och alla andra.
I år har han spelat lika mycket ytterback som innerback i division 2.
– ”Jonte” Olsson, som kom från Råå blev ju skadad och drog baksidan av låret på försäsongen, så jag fick hoppa in som mittback ett tag. Nu är han tillbaka så nu blir det förhoppningsvis högerback framöver. Man kan vara mer delaktig i det offensiva spelet där ute. I U21-laget har jag bara spelat ytterback, säger Jon.
– Du spelar ju f-n hela tiden, säger Jesper.
– Ja ett tag spelade jag sju matcher på 15 dagar.
– Du måste ju snitta 200 matchminuter per vecka?
– Ja, det är mycket.
Alltid Fullsatt blandar sig i snacket mellan bröderna och konstaterar att Jon Birkfeldt är den i HIF som spelat flest matcher den här säsongen.
– Alexander Fioretos har också fått dubblera mycket, men jag har faktiskt spelat lite mer än honom för han fick vila någon match där jag spelade.
Det var inte självklart att Jon Birkfeldt skulle ta ett år till i HIF Akademi. Intressen fanns från andra klubbar.
Jon Birkfeldt avslöjar att han uppvaktades av division 1-lagen Eskilsminne och Öster inför den här säsongen. Foto: Torbjörn Dencker
– Det var Eskilsminne och Öster men jag tänkte att jag bara hade gjort ett år som senior och att jag gjort det jättebra och att det inte skulle skada att få mer erfarenhet från division två. Förhoppningsvis blir jag efter det här året uppflyttad till A-laget eller vad som nu händer.
Då måste du ta nästa steg?
– Ja, jag känner det.
Vad är din dröm med fotbollen?
– Min absolut största dröm är att dra till City, det är mitt favoritlag, säger Jon med ett stort leende.
– Sen har man delmål på vägen och det är först och främst att ta mig upp i A-laget och sen ta en startplats. Det måste hända något efter den här säsongen.
HIF har kalkylerat med över sju miljoner i spelarförsäljningar. Emil Krafth är en av spelarna som HIF hoppas på att få sälja kanske redan till sommaren. Det svänger snabbt i fotbollsbranschen och det öppnar för nya spelare.
– Jo absolut, och speciellt nu när 24-timmarsregeln är tillbaka så kan det gå över ett dygn, konstaterar Jon.
Jon Birkfeldt tränade med HIF:s A-lag senast i förra veckan. Det var första passet med A-truppen i år. Det blev även några pass under förra hösten.
– Det är när de ska spela elva mot elva eller saknar en ytterback. Då får man chansen att visa sig. I U21 har det gått jättebra i år och står upp bra, jag har ändå mött några vassa spelare från allsvenskan och har inte haft några problem med det. Jag tycker att jag har bra chans att komma upp i den nivån.
Jesper Birkfeldt har för något år sedan testat med ÄFF och inför årets säsong provade han vingarna med Öster.
– Ska man gå till division 1 så gör man inte det för att sitta på bänken. De får kännas rätt och man är inte 18 år länge och bor hemma och bara spelar fotboll. Pengarna måste in och hyran ska betalas. Det måste gå att kombinera. Du vill alltid ta nästa steg för du lägger ner så mycket tid på detta. Jag har inga planer på att röra mig i sidled, det är högre upp i så fall. Jag tycker Högaborgs satsning med Jörgen Pettersson var rolig, det är väldiga ambitioner från klubben att anställa en sådan tränare. Sen hade vi oflyt att flera av våra bästa spelare, som Kamal Barny, Daniel Bennassar Nilsson och Samuel Akintioye, lämnar inom loppet av en vecka, säger Jesper som ser möjligheter med sin födelsedag.
– Nu försvinner utbildningsbidraget i och med att jag fyller 23 år så då öppnas kanske fler dörrar.
Jesper Birkfeldt når högst på ett inlägg i matchen mot Jonsered. Foto: K&A Bilden
Högaborg ligger sist i serien inför onsdagskvällens derby. En stor anledning är att flera mer erfarna spelare varit skadade i omgångar sedan seriestarten.
– Högaborgs motto har alltid varit att ge unga spelare chansen. Det känns som det blir yngre och yngre lag för varje år och nu har vi inte haft så stort val heller. Vi hade tunn trupp redan när vi startade, vi hade någon som slutade och tog sabbatsmånaderna och så har vi de förbannade skadorna, säger Jesper Birkfeldt.
Ali Dirawi och Fllorent Krasniqi skadade knäet en bit in på säsongen. Dirawi gör eventuellt comeback i derbyt (läs här). Tobias Holmqvist har varit borta, men är tillbaka. Oscar Andersson har problem med ryggen och Jesper Larsson drog menisken i knäet.
När de tongivande spelarna saknats har unga spelare på klassiskt högaborgsmanér fått chansen.
– Både Moti Dirawi och Passi Prudence, som är födda 1999, kom upp som juniorer och fick prova på att träna lite med oss tidigare. För bara någon månad sedan kom de in och levererat direkt i matcherna. De har visat att de är redo, säger Jesper och fortsätter:
– Nu senast var det en ny Khalili som kom in på mitten från start. Man ser direkt att han är en liten skugga av Abbe i rörelsemönster och tankesätt.
16-årige Mostafa Khalili är Turkietproffset Abbe Khalilis lillebror.
– Han startade senast och gjorde en bra match. Vi har haft en del folk till från ungdomslagen som varit och tränat och som suttit på bänken. Har du problem får du lösa dem internt istället för att ta in utifrån och det har varit klubbens signum hela tiden.
Både Högaborg, men kanske ännu mer HIF Akademi, har en uttalad målsättning att utveckla individen för att spelaren ska ta nästa kliv. I akademin har trepoängare underordnad betydelse i det avseendet.
– Det Erik och Sven är väldigt tydliga med, nu när det inte gått så jättebra de senaste matcherna, är att vi ska fokusera på vad vi ska göra ute på planen och att de tar på sig resultatet. Det är klart att jag blir förbannad och sur när vi förlorar för det sitter ändå kvar fast deras filosofi inte är så.
Köper ni filosofin, för det är ändå viktigast att vinna?
– Det är klart, men jag har faktiskt inte tänkt på det så mycket. Jag försöker bara utvecklas och bli bättre i mig själv, säger Jon.
– Det är en resultatbaserad sport och fast vi känner att prestationerna varit bra så har poängen uteblivit. Det har varit väldigt mycket stolpe ut. När vi kommer från bortamatcherna och pratar om domare och otur och så vidare tycker nog folk här hemma är astradigt. Men det har varit riktigt sjukt, ett extremt oflyt i allting nästan, säger Jesper.
Vi kommer in på brödernas tränare, Erik Edman (och Sven Andersson) i HIF Akademi och Jörgen Pettersson i Högaborg.
– Erik är jättebra. Det är proffsigt och kan jättemycket och kan det viktigaste, nämligen att lära ut det. Vissa tränare kan fotboll, men har svårt att få ut det. Det blir jobbigt både för spelare och tränare om det inte blir någon ”connection”. Men både Sven och Erik är bra på det, säger Jon.
Jespers tränare Högaborg – Jörgen Pettersson – har också varit på den stora scenen, i Bundesliga och i landslaget, i många år.
– Det känns som att han vet hur spelarna tänker för han har varit i sitsen själv. Det är även viktigt med omklädningsrumskänslan där man både kan dela ut och ta ett skämt. Det blir en helt annan sammanhållning, säger Jesper som konstaterar:
– Tyvärr missade han vår hittills enda seger när han var sjuk. ”Sundet” och ”Jölle” tog över med bravur den matchen. Men man märker på Jörgen att det taktiska kunnandet är där. Jag kan faktiskt känna mest synd om honom att det inte gått vår väg så här långt i serien. Jag uppskattar honom mycket, så det är så tradigt att det inte lossnar. Vi har det största förtroendet för honom.
Jesper Birkfeldt gör sin sjätte A-lagssäsong i Högaborg. De fyra senaste åren har han varit ordinarie mellan stolparna.
– Första säsongen var det Marco Passanante som stod och andra året Hampus Nilsson från HIF. Det var inte tänkt att jag skulle vara andrakeeper för att ta över sedan. Vi hade Robertino Klasniq i Högaborg, men han försvann iväg. För mig var det mest att vara med och träna och prova på när de behövde folk. Jag skulle egentligen spelat med -92:orna.
Bröderna kan förstås motståndarlagen ganska bra. Jon känner dock fler killar i Högaborg än vad Jeppe kan om folket i HIF Akademi.
– Ska jag vara ärlig så känner jag faktiskt inte någon riktigt förutom Jon, för de är i samma läge som vi att de fyller på med nya yngre förmågor hela tiden. Hade jag varit i det laget hade jag varit en gubbe. Det känner jag mig nästan som i Högaborg också, säger Jesper.
Foto: Torbjörn Dencker
Bröderna kollar lite motvilligt på division 2-tabellen och konstaterar att Höganäs har gått solklart bäst av de tre nordvästskånska lagen i division 2-serien. Laget från Kullabygden är på andra plats, en poäng efter serieledaren Tvååker och Jakob Augustssons gäng har bara förlorat en av de nio matcherna.
Jon känner Höganäs vänsterback Mike Babier. De spelade ihop i HIF Akademi förra säsongen. Jesper känner Younnes Bekkaoui men också Boris Vidovic som kommer från Högaborg.
– Sett till satsningen är det tur för dem att de ligger i toppen. Annars hade det varit dåligt och allt annat hade varit icke godkänt om man säger så. Men all heder åt dem. Det är inte lätt att gå ut och säga att vi ska vara i toppen och sen genomföra det. Det är bra jobbat, menar Jesper.
Måns Carlsen är förresten en gemensam bekant. De har jobbat nattskiftet med höganäsanfallaren när de arbetade med ”Linas matkasse”.
Högaborg åkte på förlust senast borta mot Ytterby med 1-4. HIF akademi föll med samma siffror hemma mot Dalstorp.
– Vi har haft svårt att komma upp i vår högsta nivå, där vi vill lira. Vi har snackat mycket om de första och sista minuterna i båda halvlekarna om det psykologiska i att göra och släppa in mål. Vi måste vara med där. Mot Dalstorp släppte vi in det första i åttonde minuten och det andra i 43:e minuten. Efter deras 1-0-mål spelade vi hur bra som helst utan att komma i några jättelägen, men vi hade spelet och det kändes bra. Andra målet var en misstänkt offside där backlinjen slutade spela I andra fick vi reduceringen och hade spelet sista 20 minuten. När de fick 3-1 gick det utför, säger Jon Birkfeldt.
Hur slutar derbyt på Harlyckan då?
– 2-1 till oss. Jag gör mål, nick på hörna, säger Jon.
– 2-0 till oss, det är dags nu. Jag känner varje vecka att det är den här helgen det vänder för oss, för jag känner att vi är ändå där. Nu är det ett bra tillfälle att knäppa till dem, säger Jesper.
Så säger bröderna om varandra:
Jesper fick pris som NV-Skånes bästa målvakt under Alltid Fotbollsfest i fjol. I år (den 7 november) har bröderna ny chans att blanda sig i priserna. Foto: Viktor Malmberg
Jon om Jesper:
– Förra året tyckte jag Jesper var absolut bäst. Han fick också pris för det på Alltid Fullsatts gala så det är inte bara jag som tycker det. I derbyt mot Eskils förra året gjorde han en monsterräddning, eller ja tre räddningar. Det visar att det inte är tillfälligheter. Han gör det i flera säsonger i rad. Han är bäst i mina ögon i vår serie.
Jesper om Jon:
– Jon har alla förutsättningar för att kunna bli i princip hur bra som helst. Han är stark, har bra längd och spänst och är en bollskicklig modern back. Han är ingen svensk tackla- och sparka-bort-back. Han har bevisat, när han är frisk, att han står upp bra på seniornivå och det är det steget inte alla tar men han har anpassat sig snabbt. Det gäller bara att jobba på, the sky is the limit.
Återstår att se vem av bröderna som kanske får en trepoängare inslagen i paket med röda snören.
Torbjörn Dencker
[email protected]
